Veterinärerna borde rikta kritik mot utredningarna

En trio veterinärer fortsätter envist hävda att knivskärning av hästar med sexuella förtecken inte existerar i Sverige.

Visserligen har veterinärerna nu backat en aning från sitt ursprungliga debattinlägg, där man ansåg att det inte alls fanns några "knivskärande sexualgalningar" som ger sig på hästar i Sverige. Nu vidgår man att man känner till fall där hästar som stått i stall blivit utsatta för djurplågeri (sexuellt misshandlade) och bland annat fått vassa föremål instuckna i könsorganen. Men därefter hävdar trion att "vi känner inte till ett enda fall där någon bevisat att en häst gående på bete har knivskurits; inte heller att någon häst drogats."

Dessvärre finns det andra som är brutalt medvetna om sådana fall. Det finns dokumenterade exempel i Sverige där hästar som gått ute på bete har plågats grovt sexuellt. Det finns till och med fall där någon skurit bort könsdelar från den aktuella hästen. Att dessa övergrepp inte alltid leder fram till rättegång och fällande dom, innebär inte att brotten slutar existera.

Sexuella övergrepp är aldrig enkla att bevisa, ens när övergreppen drabbar människor som har förmåga att berätta om sina upplevelser. Ofta står ord mot ord, även om fysiska skador kan konstateras. I fallen med sexuella övergrepp och djurplågeribrott av sexuell natur mot hästar, står inte ens ord mot ord eftersom hästarna saknar denna kommunikationsförmåga. Det som återstår är dokumenterade skador och andra omständigheter som kan bevisa att en människa varit inblandad som förövare i brottet gentemot det aktuella djuret.

Om veterinärtrion velat åstadkomma något positivt för hästar och människor, så hade det varit bättre om man kritiserat en del av de brottsutredningar som gäller misstänkt djurplågeri i stället för att gå till attack mot Sveriges Veterinärförbund, som valt att inte stoppa huvudet i sanden, utan i stället ger balanserade råd till hästägare i drabbade områden.

Av de 115 anmälda fall av djurplågeri som nämns i Djurskyddsmyndighetens rapport "Sexuellt utnyttjande av djur", går det tydligt att utläsa en otillfredsställande situation på området. I minst 113 av de 115 fallen inleddes aldrig ens någon förundersökning, eller lades förundersökningen ner på ett tidigt stadium. De vanligaste grunderna var enligt rapporten "spaningsuppslag saknas" och "brottet går ej att utreda". I många av fallen har ingen teknisk brottsplatsundersökning genomförts för att säkra spår. Men djurplågeribrott förutsätter högkvalitativa utredningsinsatser om någon ska kunna lagföras eftersom de skadelidande hästarna som bekant saknar förmåga att själva bidra med uppgifter till förundersökningen.

Trots detta finns det flera fällande domar i Sverige mot personer som uppsåtligen skadat hästar i samband med sexuella aktiviteter. Några av dem beskrivs i Djurskyddsmyndighetens rapport.

Hästägare som någon gång varit med om t.ex. en kastration av hingst, vet också att djuren blir ytterst medgörliga med hjälp av sedering. Sådana medel går tyvärr mycket enkelt att köpa via internet.

Det är högst mänskligt att försöka förneka och värja sig mot obehagliga sanningar. Men tyvärr förekommer grova djurplågeribrott av sexuell natur i verkligheten. Med utgångspunkt i fakta finns det all anledning att sakligt uppmärksamma hästägare på de risker som finns, så som Sveriges Veterinärförbund har gjort.