Vet vi vad vi äter?
Reglerna för hur djuruppfödning sker samt även hur slakten bedrivs är ofta av såväl miljöskäl som ur etisk synvinkel helt förkastlig i jämförelse med det som gäller i Sverige. Nog kan det finnas länder där man har minst lika bra förhållanden som i Sverige, kanske rent av bättre, men uppgifter om hur djuruppfödning sker i Danmark, Polen och Tyskland avskräcker. Avslöjande förhållanden vid såväl djuruppfödning som i slakterier har säkert för många medfört att köttbitarna smakar alltmindre bra. Av etiska skäl har nog många redan valt bort kött i allt större utsträckning. En del har även övergått till att bli vegetarianer och en del har rent av blivit veganer. Många säger att de av hälsoskäl blivit bättre sedan de slutat konsumera kött.
Personligen är jag ingen vän av bojkott, men i särskilda fall måste vi tills vidare avstå från att konsumera importerade köttprodukter i första hand från de nämnda länderna, men även tillsvidare från övriga, tills att man vet bättre.
Vårt grannland, Finland, skulle jag tro, har i många avseenden lika bra förhållanden som Sverige, även om det för en del djurslag kan vara sämre. Skälen till att avstå import är i första hand att inte importera kött som innehåller antibiotikarester, samt tyvärr i vissa fall även multiresistenta bakterier mot vilka vi saknar verkningsfull antibiotika. Eftersom multiresistenta bakteriestammar även har fått fäste i landet är det en allvarlig situation. Tyvärr har även personer i vår kommun blivit infekterade och några har även avlidit på grund av detta.
Skälen till att man väljer importkött före svenskproducerat är priset och inte kvaliteten. Svenskproducerat kött har på grund av vårt regelverk högre kostnader. Sverige är i dag inte självförsörjande på livsmedel varför det är viktigt att vi i högre grad prioriterar svenskproducerat vilket på sikt ökar vår hållbarhet betr. livsmedelsförsörjningen.
Om man minskar sin köttkonsumtion, så uppfyller man även Naturskyddsföreningens önskan att vi ur klimatsynpunkt måste nedbringa köttätandet så mycket som möjligt.
Rött kött är mest generellt klimatpåverkande. Inbördes skillnader finns mellan olika animalieprodukter. Om man väljer att minska sin köttkonsumtion, så minskar man även sina kostnader och kan då betala för den högre kvaliteten hos svenskproducerat kött. Även om det svenska regelverket ställer högre krav på uppfödning och slakt, så finns i Sverige stora skillnader mellan såväl uppfödare som slakterier. Kött från ekologiska bönder har som regel högre pris men väljs då man vill försäkra sig om lägre miljöpåverkan och kanske också högre kvalitet. Den ekologiska odlingen fungerar också enklare om den bedrivs i samband med djurhållning. Djurhållning i detta fall behöver inte betyda slaktdjursuppfödning, även ekologiska mjölkbönder betyder mycket för hur den övriga odlingen kan ske. En viktig kostnadsfaktor är, att den ekologiska mjölkbonden som regel står bättre rustad då världsmarknadspriserna på foder ökar. Det förutsätter att djuren får beta fritt på hagmarker som inte gödslas med konstgödning. En ökad andel ekologisk odlad mark är dessutom positivt för den biologiska mångfalden som då får bättre möjlighet att utvecklas. Tester har även visat att ekologisk mjölk har ett högre kvalitetsinnehåll. Att gynna svenskproducerat medför även att övriga medlemsländer i EU förbättrar såväl kvalitet som sättet att sköta sin djurhållning.
Alla partier lovordar att man skall kunna ha rätt till ett val beträffande sin konsumtion.
