Varför valde Kriminalvården bort alternativet i Kristianstad?

Men detta svar väcker faktiskt fler frågor än vad det ger svar. Frågor som Kriminalvården måste svara på om deras åsikt i denna fråga, om var fängelset ska etableras, ska tas på allvar. Frågor som inte går att få svar på via er hemsida, så vi välkomnar ytterligare svar från Kriminalvården i detta replikskifte.

Till att börja med, om platsbristen är så akut som Christensson vill göra gällande, varför valde Kriminalvården bort alternativet i Kristianstad? Där finns en färdig detaljplan, den föreslagna marken är obrukbar men kanske viktigast av allt, det skulle gå att börja bygga redan i år. Politiker i Kristianstad nämner dessutom att det inte finns någon anledning att oroa sig för kompetensförsörjning. En etablering i exempelvis Kristianstad kan medföra att en anläggning står färdig flera år tidigare än vad alternativet i Trelleborg medger, vilket borde ligga i Kriminalvårdens intresse.

Förflyttar vi oss till Kalmar har Kriminalvården tillsammans med kommunen valt att etablera den nya anstalten 30 km utanför närmsta större tätort. I Trelleborg måste fängelset plötsligt ligga princip i tätorten för att personalen ska kunna ta sig dit. I ert perspektiv, vad är skillnaden på skåningar och smålänningar? Vad är det som smålänningar klarar men inte skåningar?

Vidare, vilket ansvar anser sig Kriminalvården ha avseende gällande lagstiftning i miljöbalken? Frågan ska tolkas både rent lagtekniskt och ur perspektivet vad lagstiftarens (Sveriges riksdag) ambition är med denna lag?

3 kap. 4 § miljöbalken anger att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för väsentliga samhällsintressen såvida annan mark på ett tillfredsställande sätt inte kan användas.

Med anledning av ovan, varför väljer Kriminalvården bort den obrukbara mark som Kristianstad har valt ut? Även om det rent lagtekniskt kanske går att komma undan ansvaret miljöbalken anger, genom att hänvisa till att Trelleborgs kommun anvisar mark, ställer vi oss starkt ifrågasättande till ert agerande. Enligt er hemsida ska Kriminalvården genom sitt miljöarbete bidra till att Sveriges miljömål och de globala miljömålen ska uppfyllas. Låt oss då ge lite perspektiv på vad skövlingen av 50 ha förstklassig jordbruksmark innebär:

Jordbruksmark är en kolsänka, områdets storlek innebär en betydande förlust av upptagen koldioxid per år. Varje år producerar marken antingen 585 000 brödlimpor, 1 710 000 liter öl, 66 650 liter rapsolja eller 613 500 kg socker/45 000 kg melass/betfor.

En förlust av möjligheten att bruka denna yta är alltså av betydande påverkan, miljömässigt men också ur ett framtida försörjningsperspektiv.

Vilket ansvar tar Kriminalvården för denna påverkan? Och kan man anse Kriminalvården vara seriös i sitt miljöarbete om ni tillåter en så stor miljöpåverkan när alternativ finnes?

Som referens för oss trelleborgare om hur mycket mark detta verkligen handlar om; vid jämförelse med Vångavallens fotbollsplan, väljer alltså Kriminalvården att förstöra världens bästa jordbruksmark motsvarande 73 stycken Vångavallen. Troligtvis är Vångavallen en yteffektivare arbetsgivare än Kriminalvården gällande arbetstillfällen per hektar.

Avslutningsvis kan vi bara önska att ni från Kriminalvårdens sida väljer att inte bara peka på att detta är ett ansvar som ligger på politikerna i Trelleborg. Ni som nationell och regional aktör har större möjligheter att välja bort jordbruksmark än vad en enskild kommun har. Vår tolkning av ert agerande kan då bara bli att ni anser er inte ha något ansvar för en hållbar utveckling av våra resurser, i detta fall vår jordbruksmark, utan i stället väljer att peka på någon annan. Det låter lite som att ni inte är redo för att ta ansvar för era egna handlingar utan skyller på någon annan. Känns det bekant?

Ingemar Clementson, Therese Eklund, Mari Flink, Emelie Lindsjö, Johan Nordahl, Stefan Lindgren, Magnus Andersson och Cecilia Andersson, för den alltjämt växande organisationen Fängelsefritt Trelleborg