Utbildning med framtid
I dagar av gymnasieval är det många föräldrar som funderar kring vilken utbildning som ger den bästa framtiden för sitt barn. Samtidigt fylls tidningarna av svarta rubriker om kris och arbetslöshet. Ofta har dessa rubriker tyvärr handlat om oss inom industrin. Vilken förälder skulle rekommendera sin son eller dotter att läsa en utbildning som är kopplad till en bransch i kris?
Men rubrikerna och problemen har inte att göra med utbildning och yrken. Dagens industriella problem är globala och är en effekt av den finansiella kris som drabbade världen för något år sedan och som drastiskt minskade efterfrågan på industrins produkter och tjänster. Och efter regn kommer sol och välutbildad arbetskraft har alltid lättare att få bra jobb.
En gymnasieutbildning sträcker sig normalt över tre år, vilket gör att man får planera inför en arbetsmarknad som troligen befinner sig i ett betydligt positivare läge än idag, efter en väntad konjunkturuppgång. Industriutbildningarna tillhör dessutom de utbildningar där flest gymnasieelever får jobb (93 procent har jobb eller studerar efter tre år) efter avslutade studier.
En gemensam och stor utmaning för de som ska välja till gymnasiet och för industrin, är bilden av såväl utbildningarna som industrijobben. Den gamla bilden är just gammal och har inget med dagens kvalificerade utbildningar eller jobb att göra. Numera är industriutbildningar moderna program och ges i nya skolformer som till exempel Teknikcollege som utformas i samråd med den lokala industrin. Företag har ofta ett stort engagemang i utbildningarna med bra praktikplatser, utrustning och lärande. Utbildningar som skapar möjligheter både för arbete och fortsatta studier. Detta är exakt vad Sveriges industri sedan ett antal år förstått och riktat in sig på.
I Sverige sysselsätter 3 500 teknikföretag närmare 300 000 personer. Dessa företag och personer står för halva Sveriges export och är motorn i hela samhällsekonomin. Teknikföretag konkurrerar på en global marknad och är därför känsliga för konjunkturer, både vid nedgång och vid uppgång.
En av våra viktigaste konkurrensfördelar är den höga kompetens som finns i företagen. Därför är det litet oroande att över en halv miljon människor kommer att uppnå pensionsålder inom några år samtidigt som antalet unga blir färre. Om två år påbörjar 88 000 ungdomar sina gymnasiestudier. Det är 30 procent färre än 2006! Det kommer att finnas både plats och behov av nya tekniker.
När företagen väl tagit sig igenom lågkonjunkturen blir det hård konkurrens om de unga. De killar och tjejer som då har rätt utbildningar, som till exempel Teknikcollege kan erbjuda, kommer att ha fantastiska möjligheter att få intressanta arbeten i en bransch som alltid måste vara världsledande för att klara konkurrensen. Och på vägen dit kommer han eller hon att ha gått igenom en gymnasieutbildning anpassad för att förse en industri i världsklass med duktiga medarbetare.
Detta är en utblick över vad som väntar bortom de svarta rubriker som just nu präglar nyheterna. Den som går en bra industriutbildning, går också en ljusare framtid till mötes.
John Cristianson
Partnertech Vellinge AB
Hanna-Beata Christensson
Sandvik SRP AB
Arne Sköld
Prestando AB
Inge Heide
Ineos Nova Sweden AB
Patrik Romberg
Trelleborg Industri AB
Jimmy Wihlborg
Heatex AB
Mikael Nilsson
IF Metall Södra Skåne
Björn Åhlander
Teknikföretagen
