Ungdomar på glid ska kartläggas

De allra flesta ungdomar som begår brott slutar efter tonåren, men en del fortsätter till lidande för dem själva, familj och samhället i övrigt.
Debatt • Publicerad 4 april 2011

Yrkeskriminella brukar just påpeka att samhället reagerade för sent och för svagt, vilket gjorde att de fortsatte på den kriminella banan.

Regeringen har därför gett Rikspolisstyrelsen (RPS) i uppdrag att starta en pilotverksamhet riktad mot unga som riskerar att fastna i kriminalitet. En central uppgift blir att identifiera de som är i riskzonen och förhindra att de utvecklar en kriminell livsstil.

Arbetet ska gå ut på att stärka hela det sociala skyddsnätet kring den unge i skolan, på arbetet och under fritiden. Det krävs krafttag för att minska ungdomsbrottsligheten.

Pilotverksamheten ska bedrivas i minst sex och högst tolv kommuner och vara inriktade på unga i åldern 15–25 år. Vilka områdena blir för de sex till tolv pilotverksamheterna bestämmer RPS, men klart är att ett område ska vara i Malmö, ett i Göteborg, ett i Stockholm och ett i Uppsala.

RPS ska vid genomförandet av pilotverksamheten samråda med bland annat Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Ungdomsstyrelsen.

Socialstyrelsen ska också efter samråd med RPS bland annat utveckla en riskbedömningsmanual och ta fram en vägledning för vilka stödinsatser som bör gälla för de unga som ingår i de sociala insatsgruppernas arbete.

Pilotverksamheten ska ha inletts i juni och löpande utvärderas. I utvärderingen ska faktorer som är viktiga för ett effektivt och sammanhållet arbete granskas.

Mycket görs redan idag för ungdomar i riskzonen. Det är bra. Men mer behöver göras. Att kartlägga och identifiera unga, är därför en viktig uppgift för pilotverksamheten.

Jag är inte säker på att alla dessa ungdomar är uppmärksammade av myndigheterna i dag och verkligen inte att det finns en plan för de samlade insatserna, som yrkes­träning, skola, psykologhjälp, fritidsverksamhet med mera.

Speciellt viktigt är att nå unga vuxna som har lämnat grundskole- och gymnasieåldern och lämnar ett behandlingshem eller ett fängelse.

Hur gör man för att de inte ska återgå och fasta i kriminella grupperingar? Hur kan man med konkreta insatser hjälp dem till ett normalt liv med studier och arbete?

Vi har inte alla lösningar, men på de ställen där man kommit långt ska dessa lösningar utvecklas och utvärderas.

Det kan tjäna som goda exempel för de platser som inte kommit riktigt lika långt. En kraftsamling för att hjälpa unga komma på rätt köl är ett viktigt och prioriterat område.

Ewa Thalén Finné (M)

riksdagsledamot

ledamot i justitieutskottet

Mattias Karlsson
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.