Turkiet inte moget för EU

Först när Turkiet uppfyller Köpenhamnskriterierna som kräver att ett kandidatland skall ha uppnått demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter kan landet bli aktuellt för ett EU-medlemskap. Det skriver vänsterpartiets partiledare Ulla Hoffman och författaren Kurdo Baksi i dagens debatt. EU nöjer sig inte bara att Turkiet genomför dekorativa ändringar i sin lagstiftning, utan begär också att Turkiet tillämpar vad landet lovat i såväl Bryssel som när man undertecknat internationella överenskommelser. Under tiden bedriver Ankara påtryckningar i EU så att landet senast december 2004 får ett färdigt datum för ett EU-medlemskap. För oss som följer Turkiet noga är en sak solklar: Turkiet är långtifrån moget att omfamnas av EU än. Det finns flera anledningar till denna bestämda uppfattning: 1. Turkiet och dess regering styrs informellt fortfarande av militären i Nationella säkerhetsrådet där militären har majoriteten av platserna. 2. I Turkiet möter yttrandefriheten ständigt motgångar. 5 000 personer är för närvarande åtalade för sina politiska åsikter. 3. Turkiet är det enda land i Europa som fortfarande skipar rättvisa med statliga säkerhetsdomstolar. En sådan rättegång är den som pågått en längre tid mot Leyla Zana för att hon efter svurit parlamentseden lade till på kurdiska. 4. Turkiet har genomfört ett antal reformpaket i lagstiftningen men de direktiv och förordningar som säger hur de ska implementeras, förtar innehållet i lagarna. Förordningarna och direktiven är förstås en politisk viljeakt men dessa begränsar yttrandefriheten och bruket av det kurdiska språket med hänvisning till separatism. 5. Tortyr och våldtäkter i fängelser har ökat liksom säkerhetspolisens övergrepp på civila. Detta visar bland annat en rapport från Human Rights Association. 6. Trots ett nytt lagförslag på straffrättens område kommer kvinnorna i Turkiet även i fortsättningen att betraktas som mannens egendom och brott som begås i hederns namn kommer att bestraffas lindrigare. Den granskning som gjorts av en oberoende turkisk kvinnoorganisation av lagförslaget pekar på ett antal punkter som måste förändras för att kvinnors mänskliga rättigheter skall erkännas. 7. 15 miljoner kurder i Turkiet nekas fortfarande existens, språk, alfabet och namn trots att landets representanter i utlandet hävdar motsatsen. Nyligen meddelade turkiska myndigheter att kurdiska namn som innehåller q, w och x (vanliga i det kurdiska alfabetet)inte är tillåtna. Avslutningsvis kräver vi att Turkiet genomför följande förändringar EU överhuvudtaget tillåter att Turkiet inleder förhandlingar om ett EU-medlemskap: 1. Erkänn kurdernas existens i den turkiska författningen och respektera kurdernas grundläggande mänskliga rättigheter i Turkiet såväl som i grannländerna Irak, Iran och Syrien. 2. Inför fullständig yttrande- och tryckfrihet så att de hundratals fängslade författarna, journalisterna och politikerna kan friges. 3. Avskaffa allt informellt och formellt inflytande från militären i det nationella säkerhetsrådet så att de civila och folkvalda instanserna kan ta ansvaret för utformningen av ett demokratiskt Turkiet. 4. Sluta omedelbart att använda tortyr och våldtäkter som förhörsmetoder och följ de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter.