Trelleborgare är stolta över sin ort – men gnället är alltid nära.
När jag skulle flytta hit 2016 efter en uppväxt i Nyköping och boende på några olika platser i Sverige var många av mina bekanta väldigt skeptiska. Jag hörde inte många positiva saker om min nya stad, Trelleborg, bilden var helt klart negativ.
Men jag flyttade och blev väldigt häpen och glad över vänligheten i nästan alla möten. Människor var väldigt artiga och sökte ögonkontakt och hjälpsamheten var också stor.
Och vilka fördelar som jag som mellansvensk hittade! Närhet i havet och skön natur, hur enkelt det var att ta både tåg och buss. Avstånden var ju i praktiken ingenting.
Det var först efter ett tag som la märke till den märkliga dubbelheten i Trelleborg som just går ut på att man är väldigt både glad och stolt över sin ort – men gnället är alltid nära.
Osten kan vara hur god som helt – men titta så stor hålen är. Har vi verkligen betalat för hålen i osten?
Ingenting skall heller förändras - även om det är till det bättre.
Detta var en av anledningarna till att jag engagerade mig politiskt och valde Moderaterna till mitt parti. Nu 2021 mitt i sommaren efter att ha följt olika politiska debatter så står jag kvar med mina åsikter.
Debatten går hög hos en liten grupp människor som hela tiden letar fel och jag står häpen och tänker. Men hallå – varför ser människor inte allt fantastisk som redan finns och allt som håller på att hända? Och om de ser det hur kan man välja att fokusera så märkligt?
Just nu så sjuder det ju med händelser i kommunen, nybyggnationer och inflyttningar. Hur många kommuner i Sverige har Trelleborg ekonomiska resultat? Hur många kommuner har våra framtidsutsikter?
Vad krävs för att se att glaset verkligen är inte bara halvfullt utan nästan helt fullt? Utan att först fokusera på den lilla kant som saknas.
Stolt men häpen ny trelleborgare fortsätter att undra.
Marie Sandholm, medlem i Moderaterna i Trelleborg.
