Trelleborg behöver hitta sin egen väg

Låt oss jämföra med Kumla i stället. Du som läser dessa rader, vad förknippar du Kumla med? När vi frågar grannar, kollegor och vänner är det nästan ingen som vet något annat än att där finns väldigt stort fängelse. Självklart har Kumla mer att erbjuda men detta känner de flesta inte till. Det finns en anledning till att Kumla flera gånger har blivit utsedd till en av Sveriges sämsta turiststäder.

Språktidningen utlyste tidigare i år en tävling om läsarnas bästa förslag på kommunslogan. Vinnaren med god marginal blev ”Kumla – har du åkt hit, har du åkt dit”. Chefredaktören för tidningen säger om vinnarbidraget att ”Det tar verkligen fasta på det som kommunen kanske inte vill skryta med”.

Lars skriver i sitt inlägg:”I princip alla i Kumla har en vän, släkting eller familjemedlem som har eller jobbar på fängelset i någon grad.”. Egentligen finns det inget ont i detta. Är det är detta vi trelleborgare vill sträva efter, att alla i vår kommun ska ha någon koppling till Sveriges största fängelse? Varför inte tänka vad som skulle göra vår kommun mer attraktiv, inte mindre? En plats som vi känner stolthet inför i stället för att behöva förklara att vår stad visst är jättemysig, bara man bortser från jättefängelset. Lite som Britt-Christin på Turistbyrån i Kumla när hon får frågor om Sveriges sämsta turistort: ”Det är inte sant. Kumla är jättemysigt!”

Det spelar ingen roll hur mycket invånarna i Kumla älskar sin stad och sitt fängelse om omvärlden bara förknippar staden med fängelset. Förespråkarna av jättefängelset säger att det inte är någon fara, det kommer inte påverka negativt. Det har inte gjorts någon undersökning om effekterna men självklart kommer det att påverka Trelleborg negativt.

Vi måste välja. Antingen murar, taggtråd och 22 meter höga byggnader i ett öppet böljande landskap. Risk för minskad attraktivitet både gällande turister och människor som annars skulle kunna tänka sig flytta hit. Att Sveriges bästa jordbruksmark offras för något som en stor del av invånarna inte vill ha. En inriktning på kommunen som tyder på trötthet och brist på kreativitet. En stad som påbörjat en utveckling från tunga industrier till något mer modernt men som plötsligt ger upp och säger att vi får nöja oss med att bli nya Kumla.

Eller så fortsätter vi kämpa och tar tillvara de tillgångar vi har. Kustlinjen med dess stränder. Landsbygdens vackra och öppna landskap. Småbyarnas charm. Bygg kallbadhus? Fler lokala gårdsbutiker? Fler gårdshotell dit turister gärna kommer och stannar några dagar? Lokala vingårdar? Utveckla kulturscenen i stan? Stadskärnan? Kustnära bostäder? Fler småbåtshamnar med caféer och restauranger?

Hur kommer det sig att Österlen har två återkommande och omåttligt populära tv-serier om livet på landet, där varje avsnitt är en reklampelare över det vackra landskapet och det jordnära livet? Folk vallfärdar många mil för att köpa blommor på Eklaholm. Det kräver hårt arbete och människor som ser möjligheter där andra ser murar och taggtråd. Trelleborg behöver hitta sin egen väg, i det vi har omkring oss finns oändliga möjligheter. Sveriges största fängelse kommer dock överskugga alla dessa försök att göra något positivt av vår kommun.

Ingemar Clementson, Therese Eklund, Mari Flink, Emelie Lindsjö, Johan Nordahl, Stefan Lindgren , Magnus Andersson och Cecilia Andersson, för den alltjämt växande organisationen Fängelsefritt Trelleborg