Tre frågor om vindparker längs Sydsveriges kuster
Utbyggd vindkraft är en central del i klimatomställningen, för att klara målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 krävs enligt Energimyndigheten 100 TWh ny vindkraft. Och i södra Sverige är det i första hand havsbaserad vind som kan byggas ut. Vad är det för fel på de sydsvenska politikerna!?
Och var finns incitamenten för lokalt engagemang och ansvarstagande i energiomställningen? För att underlätta lokalt beslutsfattande krävs ett nationellt kraftpaket som skapar lokala mervärden, exempelvis en kommunal fastighetsskatt för ny elproduktion, ökad viktning av klimatnyttan i tillämpningar av miljöbalken. Men för att etablera de tusentals nya energianläggningar som krävs för att utveckla det fossilfria välfärdslandet krävs mer än så.
Det tydligt att omvärlden ser positivt på förutsättningarna för svensk förnybar elproduktion. För att klara perspektivet från det globala till det lokala krävs en ökad helhetssyn och kreativitet bland enskilda medborgare, företag, beslutsfattare och myndigheter. Lokal, faktabaserad dialog där alla värden vägs in brukar vara en bra början.
Hur värderar man den möjliga nyttan av investeringar i havsbaserad vindkraft på mer än 100 miljarder i södra Östersjön? Där planeras i dag ett stort antal vindparker, en väsentlig del av Europas framtida energiförsörjning. Havsbaserad vindkraft har enligt forskningen en av de lägsta ”externa kostnaderna”, det vill säga miljöpåverkan. Det säger inget om hur en etablering upplevs lokalt, men är en av förklaringarna till dess starka tillväxt. Flera av parkerna är planerade längs Sveriges kuster.
Varje nej till en planerad havsbaserad vindkraftpark i södra Sverige innebär högre utsläpp av koldioxid och högre elkostnader för skånska villaägare och företag. De två havsbaserade vindparker som kommuner sagt nej till i Skåne i år skulle ha minskat CO2-utsläppen med motsvarande nästan fyra gånger de samlade utsläppen från det svenska inrikesflyget. När ser vi fastlimmade demonstranter på rådhusen i Kävlinge, Trelleborg och Skurup i stället?
”De två havsbaserade vindparker som kommuner sagt nej till i Skåne i år skulle ha minskat CO2-utsläppen med motsvarande nästan fyra gånger de samlade utsläppen från det svenska inrikesflyget.”Ulf Jobacker, ordförande Energivision Syd
Närheten till land spelar sannolikt stor roll för den lokala nyttan. Precis som när det förr byggdes kvarnar och silos i de skånska byarna kommer vindkraft i närområdet att skapa nya trygga jobb, både genom att sänka elpriserna, och genom att skapa affärsmöjligheter i samband med byggnation och drift.
En andra lokal nytta är att liksom för många landbaserade vindparker kräva kompensation för miljöpåverkan i närsamhället. Det finns gemensamma utmaningar som faller bortom gränsen för kommunernas primäruppdrag, förslagsvis de klimatdrivna utmaningarna som utveckling av strand- och naturvärden och kustnära erosionsskydd.
Det är naturligtvis inte något fel på sydsvenska politiker. Tidsaspekterna för att hantera klimatfrågan är ansträngda men demokratiaspekterna är av lika stor dignitet. Givet aspekter som hållbar tillväxt, stabil förnybar energiförsörjning och vindkraftens potential i energisystemet är konklusionen klar. Sverige har inte råd att bortse från behoven av tydliga lokala incitament för produktion av förnybar energi.
Ulf Jobacker, ordförande Energivision Syd
