Tickande gasbomber under våra fötter

En femtedel av landytan på norra halvklotet täcks av permafrost främst i Sibirien och Kanada. Permafrosten kan innehålla tre gånger mer kol än all levande växtlighet på jorden. Kolbundet som s k meta-hydrat. Om detta frusna kol börjar tina och brytas ner skulle marken börja släppa ifrån sig mer växthusgaser än all världens avgaser från bilar, flyg och fartyg.

En stor del av detta sker i form av koldioxid, men även växthusgasen metan kommer att bildas om nedbrytningen sker i syrefattig miljö. Metan har 25 gånger större växthuspådrivande effekt än koldioxid. Man räknar med att cirka 30 procent av utsläppen kommer att ske i form av metan. Forskare beräknar att våtmarkerna i Arktis på sikt kommer att släppa ifrån sig tio gånger mer metan än vad som finns i atmosfären i dag. Ändå är detta inte något som FN:s klimatpanel ICPP tar med i sina beräkningar utan det nämns som en osäkerhetsfaktor i den senaste rapporten där det saknades adekvata klimatmodeller.

Är alla klimatpåverkande faktorer redovisade? Metanklatrat är en – något som kanske vissa väljer att tiga om? Metanhydrat är en metanhaltig (eldfängd) is som kan antändas och då brinner med gul låga. De vanliga klimatförändringsmodellerna tar inte i beaktande metanets roll utan fokuserar på ökning av koldioxidhalten i atmosfären. Koldioxiden har inte den starkt temperaturhöjande effekt som klimatmodellerna anger enligt International Journal of Climatology, som också menar att klimatet sedan 1970-talet inte har styrts av växthuseffekten.

Koldioxiden är en av grundstenarna för allt liv på jorden. Förutom i Sibiriens permafrost finns metanklatrat i sediment på världshavens botten. På grund av de tektoniska plattornas rörelser pressas sediment med metanhydrater upp mot havsytan varvid gasen frigörs på stora djup. Ett sådant finns vid branten Storegga utanför Norska kusten och har daterats till 8 000 år före vår tid. Ett annat vid Bermudatriangeln. Den grundläggande frågan är om människan med sin aktivitet har påverkat det omgivande klimatet. Om så är fallet, hur mycket ?

Vi kan sannolikt aldrig nå exakt kunskap om klimatförändringarna. FN:s klimatpanel IPCC har underlåtit att ta med det faktum att jorden var 4,3 grader varmare omkring år 1000. Detta trots att det då inte fanns någon mänsklig påverkan på klimatet.

Tidigare förändringar i jordens klimat med global uppvärmning, till exempel för 55 miljoner år sedan, kan ha berott på att stora mängder klatratbundet metan frisläppts i atmosfären. En annan tickande bomb ser ut att vara belägen i Yellowstone nationalpark i USA. Det är en supervulkan med jättekrater på 55-72 km. När nästa utbrott kommer vet ingen men när det inträffar, kommer nästan hela USA att täckas av aska och miljontals människor att mista livet. Klimatet på jorden kommer att drastiskt påverkas. Sista utbrottet, ett mindre sådant, var för 70 000 år sedan. Man ser nu tecken på dels ökad aktivitet hos magman i den övre delen av kalderan och dels på ökning av jordskalv i närheten. Från 1993 har antalet jordbävningar ökat markant. Dessa aktiviteter i och runt denna jättevulkanen gör att forskare fokuserar på att försöka beräkna när nästa utbrott kan komma. Låt oss hoppas det dröjer några tusen år. Det finns i dag övernog med problem och konflikter.

Stig-W Reinlert, sjökapten