Annons

Tänk om förnuftet fått råda (del 2)

Del 1 publicerades den 2 januari.
Debatt • Publicerad 7 januari 2014
Artikelförfattaren menar att den så kallade globala uppvärmningen har överskuggat relevanta miljöfrågor.
Artikelförfattaren menar att den så kallade globala uppvärmningen har överskuggat relevanta miljöfrågor.Foto: Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT
Artikelförfattaren menar att den så kallade globala uppvärmningen har överskuggat relevanta miljöfrågor.
Artikelförfattaren menar att den så kallade globala uppvärmningen har överskuggat relevanta miljöfrågor.Foto: Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT

Konkurrenskraftiga energikostnader har historiskt varit en styrka för svensk industri och sysselsättning. Vad är det som hänt? Hur har en hel värld kunnat bli hjärntvättad till att bli koldioxidjägare? Är det brist på historiska perspektiv beträffande klimatförändringar? I stort sett hela etablissemanget, partier, organisationer och massmedia, har låtit sig vilseledas av klimatprognoser, som ger sken av vetenskaplig trovärdighet. Miljö- och energipolitik förs på grundval av en klimatteori, som det saknas belägg för. Hypotesen att utsläppen av koldioxid orsakar en global uppvärmning baseras på datormodeller, som visat sig felaktiga. Teorin har blivit en religiös dogm och miljöfanatismen har i sin extrema form tydliga paralleller med syndastrafföreställningar under förmodern tid.

Kommersiell handel med obegripliga utsläppsrätter, avgifter och energiskatter för så kallade klimatkompensation kan liknas vid katolikernas avlatsbrev, som en gång stoppades av Luther. Den så kallade globala uppvärmningen har helt överskuggat relevanta miljöfrågor. Ett visst uppvaknande kan skönjas då och då hos media, som tidigare konsekvent varit propagandacentraler för en klimathysterisk alarmism. Den tysta majoriteten börjar ställa sig alltmer frågande inför all så kallad klimatsmart greenwashing - propaganda. Upplysningsfilosofen Diderots motto ”skepticism är första steget mot sanning” kan inte tillräckligt upprepas.

Annons

Det krävs ett nytänkande inom miljö- och energipolitiken. En kalkyl över resursåtgången för ”korståget” mot koldioxiden vore en väckarklocka. Idéer om alternativ användning saknas inte. För den enskilde individen räcker det med att studera elräkningarna, som håller på att dubbleras med skatter och energiavgifter. Vilken källa att ösa ur vid en fullständig skattereform.

På bostads- och byggmarknaden är det bara att konstatera att hyresregleringen är en kvardröjande ”70-årig ekonomisk katastrof”. Kollaps i bostadsbyggandet av hyreslägenheter, liten rörlighet i beståndet, en tioårig kötid för lägenheter och en utbredd svart marknad är resultatet. Det är hög tid att bita i det sura äpplet och avveckla. I en total skatteöversyn kan ett återinförande av en rimlig fastighetsskatt också vara motiverat.

Låt självklara sanningar och skepticism mot klimathysterin visa vägen. Låt förnuftet råda.

Nilla Olsson
Per Ingvar Jönsson, Doktor i Ekonomisk Historia. Artikelförfattaren, som har mångårig erfarenhet av internationell industri- och handelsverksamhet samt forskning inom utvecklingsekonomi vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons