Specialisering av sjukvården nödvändig

Omorganisationen och specialisering av sjukhusen i Skåne är nödvändig. För patienternas skull. Det skriver moderaterna Henrik Hammar, regionråd, och Jerker Swanstein, vice ordförande i Regionstyrelsen, i dagens debatt. Världsbanken genomlyste 2003 alla västvärldens sjukvårdssystem. I dag är det uppenbart för medborgaren/patienten, säger Världsbanken, att man får sin cancer behandlad på ett ställe, sin stroke rehabiliterad på ett annat, sin höft opererad på ett tredje, sin diabetes kontrollerad på ett fjärde osv. I Skåne har sedan fler år arbetet Skånsk Livskraft - vård och hälsa, pågått. Orsaken till att det uppstod var att Kommunförbundet i Skåne och Region Skåne inbjöd en mängd aktörer att vara med i ett arbete om Vårdvision Skåne. Rådet från denna grupp var att utveckla närsjukvården för sig, den planerade vården för sig, den specialiserade akutsjukvården för sig och den högspecialiserade vården för sig. I Skånsk Livskraft vård och hälsa har professionen lagt ned stort arbete på att utveckla de olika logikerna. I arbetet med närsjukvården, som omfattar mer än 60 procent av sjukvårdens kostnader, har 3 500 personer deltagit. Sjukvårdspersonal, administratörer, pensionärsorganisationerna och andra brukarorganisationer har alla hjälpt till med det förslag som nu ligger på politikernas bord. Allt i syfte att sjukvården skall bli bättre och att kvaliteten skall bli högre och att medborgaren skall känna sig trygg med att vården finns nära och att den fungerar och är i tid. På motsvarande sätt har man arbetat med akutsjukvården. Akutsjukvården är 15 procent av sjukvården. Regionfullmäktige har redan fattat beslut om att specialiserad akutsjukvård, det vill säga där alla kompetenser skall finnas omedelbart, skall vara på våra fyra största sjukhus. Alla andra sjukhus skall ha akutsjukvård genom närakuter. I dagarna har vi politiker fått professionens förslag på vem som skall operera vad i Skåne. Den planerade vården kostar också 15 procent av de totala sjukvårdskostnaderna. Syftet med förslaget är att medborgaren hela tiden skall veta att det är högsta kvalitet på operationerna och att dom utförs i tid. Det innebär också att en del lättare operationer flyttas från våra största sjukhus, så att dom kan koncentrera sig på dom lite svårare och mer resurskrävande ingreppen. Kvalitetsaspekten säger att det inte är tillfredsställande att vara inne och operera i levern bara några gånger om året. Ett annat exempel är att den som opererar minst starroperationer gör 20 operationer om året medan den som gör flest utförde 800. För oss moderater, som under förra mandatperioden arbetade intensivt med vårdgaranti för medborgarna och mångfald på utförarsidan genom entreprenadutsättning av sjukhuset i Simrishamn och genom bolagisering av sjukhusen i Helsingborg och Ängelholm, är det inget motsatsförhållande mellan Skånsk Livskraft och vår syn på vården. Vår uppfattning är fortfarande att den skånska sjukvården även framgent behöver nya organisationsformer, privata aktörer, mer inflytande för dom som arbetar i vården och sjukvården behöver ett mycket bättre ersättningssystem. Ett system som stimulerar skaparkraft och prestationer i sjukvården.