unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Skolan måste få mer coronastöd

Skolan befinner sig i ett akut läge. Lärarkåren går på knäna samtidigt som kunskapstappet växer.
Lärarkåren går på knäna samtidigt som kunskapstappet växer, menar skribenterna.
Lärarkåren går på knäna samtidigt som kunskapstappet växer, menar skribenterna.
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
Detta är en opinionstext i Trelleborgs Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Det vilar nu ett tungt ansvar på politiker och arbetsgivare att se till att situationen i skolan blir hållbar. Annars tar lärarna slut innan pandemin gör det.

Lärarnas arbetsbelastning, som var oroväckande hög redan före pandemin, har nu nått helt nya höjder. I höstens coronakarusell fick lärarna bedriva när-, distans- och fjärrundervisning och dessutom extra undervisning för att försöka lappa och laga i de kunskapsluckor som uppstått tidigare. Detta samtidigt som lärarna behövde vikariera för sina sjuka kollegor.

Nu är det hög tid att dra i nödbromsen. Inte ens lärare är supermänniskor som månad in och månad ut förmår arbeta nära bristningsgränsen. Varje arbetsgivare och ansvarig kommunpolitiker måste nu göra allt i sin makt för att se till att situationen i skolan blir hållbar.

quote
Inte ens lärare är supermänniskor som månad in och månad ut förmår arbeta nära bristningsgränsen.

Lärarnas Riksförbunds undersökningar från förra våren visade att kostnaderna för utebliven undervisning endast under vårterminen 2020 blev hela 5,5 miljarder kronor. Efter ännu en termin av exceptionella förhållanden och skolstängningar har utbildningsskulden som pandemin genererar ytterligare byggts på.

Kunskapstappet från tidigare har dessvärre ofta hanterats genom att lärare får stressa ännu mer för att hinna allt inom sin ordinarie arbetstid, något som Lärarnas Riksförbunds enkät bland skyddsombuden avslöjar. Samma undersökning visade också i vilken omfattning lärarna behövde täcka upp för sjuka kollegor. Vikarierandet ökade under hösten med hela 367 procent i grundskolan.

Detta är inte bara ohållbart, det är direkt ohälsosamt. Om inget görs under vårterminen för att säkerställa att det finns tillräckligt med personal, riskerar lärarkåren att bli sjuk av utmattning. Det kommer att resultera i en ännu större utbildningsskuld som ger elever i coronagenerationen en sämre start än tidigare generationer.

För att förhindra ett sådant mardrömsscenario måste skolan få mer resurser. De historiskt stora satsningarna på kommunsektorn i statsbudgeten måste börja göra skillnad i skolan och resultera i nyanställningar av lärare och vikarier.

Lärarkåren är villig att göra sitt yttersta för att våra elever ska kunna fortsätta lära sig. Men vad gäller arbetsbelastningen är gränsen nådd. Politiker och arbetsgivare måste nu ta sitt ansvar. Bara handlingskraft kan rädda skolan från ännu en termin i coronakaos.

Noman Elmir och Maria Ljungberg Melgar, Lärarnas Riksförbund i Trelleborg