Skånsk kamp för ett globalt ansvar

Hävden av åkermark är lagstiftad, vilka skäl och vilka motiveringar fanns för att lagstifta denna hävd? Hävden innebär för lantbrukaren att han inte kan låta åkermarken ligga oanvänd och har därför en skyldighet att återuppta brukandet efter några år. Hävden infördes för att vi skulle vara tvungna att producera på vår åkermark, producera mat för att säkerställa landets behov.

Idag sker exploatering av åkermark runt om i världen och detta påverkar oss alla i en mer och mer globaliserad värld. Liksom klimatfrågorna är matfrågorna globala. Av den anledningen är det FN som försöker ta tillvara gemensamma globala intressen för att undvika överutnyttjande och tunnelseende både lokalt som globalt rörande världshungern och jordbruksfrågorna.

I Trelleborgs Allehanda den 16 april skrevs en artikel om att de skånska kommunerna ska ta upp en kamp för att arbeta mot Länsstyrelsens förslag om en nollvision av exploateringen av åkermark. Ett kommunalråd i en skånsk kommun uttalar sig om att vårt stora samhällsproblem inte är mat utan brist på bostäder i Skåne. Som svar på detta uttalande vill jag först och främst ställa frågan, hur stort är problemet med bostadsbrist och var ligger det egentliga problemet?

För ett par år sedan hade jag personligen privilegiet att få tjänstgöra i den svenska fredstyrkan i Afghanistan. Detta är ett land som är så långt skiljt från Sverige gällande samhällsutveckling, bostäder och åkermark. Där möts folket av ständig hungersnöd, bostadsbrist, sjukdomar och en väpnad konflikt. Vi lever i ett globaliserat samhälle och får ta ansvar därefter.

Ökande bostadslån är ett problem i Sverige men blir problemen färre när vi bygger fler villor? Regeringen lade fram ett förslag i förra veckan om möjligheten att hyra bostadsrätter i andra hand. Detta för att utan att behöva ta ett lån finna en bostad till ett lägre pris. Vi behöver inte fler villor, vi behöver fler billiga bostäder. Billiga bostäder är flerbostadshus och lägenheter för både yngre, äldre och familjer. Var byggs dessa? Det finns industritomter och bostadsområden som kan effektiviseras och användas på bättre sätt än vad de görs idag.

Riv gammalt! Bygg nytt! Bygg en ovanvåning?

I samma artikel som jag ovan nämnde talade man om att åkermarken i Skåne enbart skulle minska med ett par procent fram till år 2030. Dessa ”ett par procent” kan vara skillnaden mellan liv och död. Idag importerar vi mat till Sverige men vi vet inte vad som sker i framtiden. Med krisen i euroområdet kan det mycket väl vara Sverige som sitter i Greklands, Italiens eller Spaniens situation om fem till tio år. Har vi då råd att importera mat? Vi måste minst bevara den försörjning vi idag har.

Ingen kommun har hitintills visat sig villig att ta ansvaret att skydda den skånska åkermarken. Därför behöver vi länsstyrelsen som likt en dagisfröken delar ut leksakerna mellan barnen för deras eget bästa. Så länge ingen växer sig stor nog att ta detta samhällsansvar behövs denna nollvision av exploatering av åkermark.

Som boende i sydvästra Skåne ska vi vara stolta över att vi har den bästa åkermarken i Sverige. Med skördar upp mot 10?000 kilo vete per hektar i förhållande till 6?110 kilo i övriga Sverige de senaste fem åren. Åkermarken i sydvästra Skåne avkastar mer än 50 procent högre än i övriga Sverige. Vi producerar över 50 procent mer i sydvästra Skåne med samma klimatpåverkan som på övrig åkermark. Vi uppnår en högre total samhällsnytta. Ska vi ta vårt samhällsansvar och globala ansvar så är det här vi ska producera mat. Här talar vi om konkurrenskraft och trademark Söderslätt!

Daniel Finnfors

Lantmästarstudent

Gylle