Satsningar på lärarna måste fortsätta
I de samtalen argumenterar Lärarförbundet för att satsningarna på lärarlönerna måste fortsätta.
Lärarnas löner har släpat efter och inte utvecklats i samma takt som andra jämförbara yrkesgrupper. Jämfört med andra länder har lärarna i Sverige en dålig löneutveckling. Till exempel tjänar två danska lärare lika mycket som tre svenska lärare. Det är det ena.
Det andra är att de låga lärarlönerna är ett samhällsproblem. Redan om sex år kommer 43 000 lärare att saknas enligt SCB. Och i ett läge där en av fyra högskolestudenter hade kunnat tänka sig att bli lärare men lät bli, oftast på grund av den låga lönen, står vi inför en nationell lärarkris.
Lärarkrisen är ett reellt framtidsscenario om inte politikerna fattar rätt beslut i dag – beslut som gör läraryrket till ett förstahandsval för många, många fler. Och det börjar bli riktigt bråttom – de som ska täcka lärargapet måste börja studera till lärare de närmaste två åren för att vara redo att börja arbeta som lärare om sex år.
Den nationella lärarkrisen är egentligen ingen svårlöst ekvation. Om fler ska söka sig till läraryrket, och lärare ska vilja stanna kvar, måste lönerna öka och arbetsbelastningen minska. Löneläget är det vanligaste skälet till att sluta som lärare och till att unga väljer andra yrken i stället för lärarbanan.
Nu är det valår och i mätning efter mätning är skolan är den viktigaste valfrågan för väljarna. Och skolan har varit på allas läppar efter den internationella PISA-undersökningen, som i slutet av förra året visade att svenska elevers kunskapsresultat har sjunkit kraftigt.
Forskning visar att välutbildade lärare är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas resultat. Vill vi få de skickligaste att bli lärare måste vi locka dem till yrket. Därför måste läraryrket bli mer attraktivt, med högre löner och lägre arbetsbelastning.
OECD har på regeringens uppdrag analyserat de svenska PISA-resultaten och tittat på vad Sverige kan lära av de länder som presterade bättre. OECD lyfter det låga löneläget och sjunkande status för Sveriges lärare som en central förklaring. De högpresterande länderna har högre lärarlöner än i Sverige, och att lyfta lärargruppen med löner och karriärmöjligheter anser OECD är avgörande.
Genom att satsa på sina lärare har nu Sveriges kommunpolitiker möjlighet att se till att Sverige ska klara lärarkrisen. En del kommuner menar att de redan har satsat på lärarna de senaste åren. Och i många fall stämmer detta - flera kommuner har tagit lärarkrisen på allvar och som ett första steg gett lärarna mer än andra grupper på arbetsmarknaden. Men fler måste ta efter. Det sista vi behöver i en tid av sjunkande skolresultat är en fullskalig lärarkris.
