Satsa på rektor i nya skollagen

Men frågan är om den nya skollagen kommer att stärka skolans ledning.

Flera av skollagsberedningens förslag är kloka men det finns också exempel på motsatsen.

Skollagsberedningen vill att rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare skall öka genom att fler beslut än i dag ska kunna överklagas. Det gäller exempelvis rektors beslut om åtgärdsprogram och anpassad studiegång. Det är rätt. Skolans och rektors myndighetsbeslut måste tåla en kritisk granskning, kunna ifrågasättas och överklagas.

Men samtidigt minskas på många håll antalet skolledartjänster, försämras det administrativa stödet och utökas antalet arbetsuppgifter för rektorer av förvaltningarna. Med den nya lagen kan det finnas en risk för att det utvecklas en överklagandekultur som leder till att det administrativa arbetet ökar på bekostnad av rektors möjlighet att vara en synlig, närvarande ledare. Ett illavarslande förslag är att ledningsansvaret för en skolenhet inte ska kunna delas av flera rektorer eller i ett system med biträdande rektorer. Detta kan leda till att bara en rektor på varje skolenhet – ett slags ”superrektor” – får befogenhet att lägga ut ledningsuppgifter på olika anställda.

Beredningen föreslår att staten även fortsättningsvis adresserar uppdraget att leda skola direkt till rektor. Det är bra. I en tid när kommuner och friskolestyrelser har en tendens att brista i ansvaret för en skola för alla är det ännu viktigare att rektorsrollen är tydlig och en garant för elevintresset.

Lars Flodin

förbundsordförande

Sveriges Skolledarförbund