Annons

Ryssland på marsch

Upplever svenska folket sig trygga i sin vardag? Man kan inte bortse från de mörka moln som tornar upp sig i en värld med oro och konflikter. Eller lever vi i en värld med evig fred som en del politiker tycks tro? Lever man i detta land i trygg förvissning om att vi har ett starkt försvar som kan värna om land och folk? För liksom en effektiv polismakt behöver landet även en ett effektivt militärt försvar. Har vi ett detta militära försvar? Dessa frågor ställer Stig-W Reinlert i ett inlägg i dag.
Debatt • Publicerad 24 september 2013

I Trelleborgs Allehanda den 19 september) ger C. Bene Perlenberg en intressant nulägesbeskrivning i Östersjön där ryska militära styrkor står i begrepp av starta en omfattande attackövning, Zapad -2013 (alltså inte en försvarsövning) med olika krigsscenarier gentemot väst med fingerade invasioner av Baltikum. Möjligen även övningar av med taktiska kärnvapen. Här aktualiseras Rysslands snabba upprustning, en upprustning som man inom bland annat NATO noga följer. Fram till 2020 skall Ryssland införskaffa 300 nya stridsvagnar, 1600 stridsflyg och helikoptrar, 54 fartyg inklusive stora landstigningsfartyg med förmåga att i en enda omgång landsätta två förstärkta brigader, 24 ubåtar och åtta strategiska atomubåtar, 54 andra fartyg, antalet (nya) brigader (4 000 man) ökar från 79 till 126. Samtidigt minskar länderna i Europa sina försvarsanslag. USA drar tillbaka huvuddelen av sin militära kapacitet i Europa och ökar denna i Asien/Stilla Havet. I Storbritannien genomförs den största nedskärningen av landets försvar i modern tid. I Östersjön har ryska stridskrafter växlat om till mer aggressivt operativt uppträdande. Att svenskarna stöd för ett Nato-medlemskap nu ökar är inte att förvånas över. Enligt en aktuell rapport har stödet för svenskt Nato-medlemskap ökat till 36 procent av de tillfrågade, vilket är 12 procent mer än förra årets undersökning enligt uppgift. Antalet nej till Nato har minskat från 69 procent 2012 till 56 procent 2013. Men kan inte NATO komma till vår hjälp i krisläge i dag? Enligt Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen kan vi inte påräkna hjälp utifrån (från Nato) vid en eventuellt framtida konflikt i Europa som berör svenskt territorium. ”Det är inte Natos uppgift att försvara länder som inte ingår i Nato-alliansen” - var Generalsekreterarens svar med hänvisning till Natos stadgar enligt vilka det endast är medlemsländer som är garanterade militärt stöd för att försvara sig.

Sverige kan aldrig själv, utan hjälp utifrån, värna och försvara får säkerhet vid en allvarlig utmaning. Allan Widman (FP) ställde frågan om svensk säkerhetspolitik har nått vägs ände. Vår egen försvarsförmåga där bara ett område kan försvaras även om försvarsplaneringen fokuserar på fem områden och om det blir krig, kan endast ett av dessa försvaras. Armén är nu så liten att den är expedition även på hemmaplan. Flottan är i det närmaste utraderad med fregatter som man inte har råd att beväpna med luftförsvar.

Vår förmåga att kunna ge och ta emot militär hjälp är i dag nästan obefintlig. Men att vi inte av egen kraft har förmåga att försvara oss själva är – tyvärr - ingen nyhet. Efter att försvarsplaneringen legat nere i ett decennium återupptogs den 2010. Bör Sverige rusta upp och skapa en nordisk försvarspakt? Frågan ställdes vid Rikskonferensen 2013, där även frågan om konkret övningssamarbete i Norden togs upp för att bidra till gemensam säkerhet i vår del av Europa. Men ett nedrustat Sverige undergräver stabiliteten i området, blottlägger Gotland och stora delar av Skåne samt skapar stora risker för de baltiska länderna. Skall Sverige vara alliansfritt frågar jag? Kan vi vara det utan en trovärdig försvarsförmåga? Skall landet engageras i ett EU-försvar? Kan ett beroende av en försvarsallians kombineras med militär alliansfrihet? Hur ser det svenska försvaret ut i dag? Hur ser dess framtid ut? Sedan Sverige 1994 blev medlem i Partnerskap för fred (PFP) har de svenska stridskrafterna anpassats till Natos teknik och organisation. Även till standard till viss del. Svenska stridskrafter är helt beroende av Nato. När det nu, 20 år senare, fortfarande inte finns en uttalad bred politisk vilja till ett medlemskap framstår det svenska agerandet som inte bara ansvarslöst men också som ohederligt och moraliskt pinsamt. USA gör inga hemligheter av att tillgången till underrättelser samt Natos lednings- och kommunikationssystem är beroende av ett fullständigt medlemskap. Men trots detta fortsätter vi att bygga in allt fler stridskrafter i Natos tekniska strukturer. Framtiden mer eller utan medlemskap i Nato. Samtidigt som vi sänder solidaritetsförklaringar i olika riktningar genom Europa ökar vi på olika sätt vårt militära beroende av en organisation som våra politiker inte verkar ha en tanke på att medverka i eller kunna påverka. Man tycks ängsligt sticka fingret i luften för att känna av vartåt det blåser. Alltmedan Sveriges anseende i Europa skadas.

Nilla Olsson
Stig-W ReinlertSjökaptenProject Manager Nordic Environmental Engineering Group
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons