Debatt

Resurserna behövs i skolan och äldrevården

Debatt Artikeln publicerades
Emil Samnegård (MP) beskriver personalen inom skola och äldreomsorg som hjältar som försöker trolla med knäna och hålla ut.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Emil Samnegård (MP) beskriver personalen inom skola och äldreomsorg som hjältar som försöker trolla med knäna och hålla ut.

Är du runt 40 år och arbetar med att ta hand om våra gamla i äldrevården? Eller arbetar du i skolan med att vässa barnens sociala färdigheter och lära dem att skriva och räkna? Eller kommer du kanske själv behöva hjälp från äldrevården framöver? Då hoppas jag att du uppmärksammar styrets förslag på finansiell strategi som ligger på politikernas bord inför fullmäktige.

Kommunen står inför stora investeringar. Därför föreslås att över 20 procent av kommunens verksamhet effektiviseras bort fram till år 2044. Det vill säga innan du som är 40 år i dag gått i pension. Ett kvartssekel av effektiviseringskrav. Visst låter det magstarkt.

Mikael Rubin (M) lägger kompassen på en så snål kurs att generationer av framtida politiker bakbinds. Men mer akut är vilken signal det blir till dem som redan i dag sliter med knappa resurser i kommunens verksamheter. Hjältar som försöker trolla med knäna och hålla ut.

Att ha en effektiv verksamhet är viktigt och skattemedel ska hanteras ansvarsfullt. M/KD/SD-trion ansvarar hittills för kraftigt höjda politikerarvode, tillsättning av politiska sekreterare, påkostat chefsutköp och konsulter som granskar glassfika och hårflätning, med mera. Att ansvara för att skattekronorna hanteras ansvarsfullt är inte detsamma som att blint föreslå effektiviseringskrav varje år i 25 år.

Den typen av krav skjuter ansvaret över på chefer och personal. Kommer förskolegrupperna bli över 20 procent större på samma antal pedagoger? Blir maten till våra äldre och skolans elever mer än en femtedel billigare? Måste personalen i hemtjänsten skynda sig mer än 20 procent mer? Lejonparten av den kommunala ekonomin består av lönekostnader. Och det rör sig framförallt om kommunhjältar anställda inom skola och äldreomsorg, där vi redan i dag har modiga anställda som säger ifrån. De säger att det räcker nu. Men blir de lyssnade på? Moderaterna tillsammans med sina samarbetspartier lägger fram en finansiell strategi som säger att över en femtedel av resurserna ska bort.

Förutom nyinvesteringar och återinvesteringar lyfter den finansiella strategin kuststaden och ringvägen som stora utgiftsposter. Men Mikael Rubin tonar ner dess betydelse. Det är bara en tiondel av investeringskostnaderna, då är det ingen fara, går resonemanget. Samtidigt vill Mikael Rubin inte acceptera att just denna tiondel har betydelse för de tuffa effektiviseringskraven. Det är som att du försvarar ditt inköp av nya dyra fälgar till bilen med att de inte kostar så mycket jämfört med hushållets kost och logi. Sen drar du ner på barnens veckopeng och anser dig inte ha råd att besöka mor och far på hemmet lika ofta för du måste ”effektivisera”. Men det är inte fälgarnas fel, skyll inte på dem.

Kuststad, infart och ringväg för hamntrafiken beräknas kosta cirka 2,6 miljarder enligt den finansiella strategin, vilket jag tror är en glädjekalkyl. Om man räknar med den andel nyinvesteringar kuststadens befolkningsökning driver blir den sammanlagda kostnaden cirka 4,6 miljarder. För att ha råd med det föreslås att kommunen slänger sig ut på den privata lånemarknaden, och effektiviserar 1 procent varje år i ett kvartssekel. Skola, omsorg och alla andra verksamheter i Trelleborgs regi blir lidande.

För att detta inte ska bli verklighet måste fler höja sina röster. Miljöpartiet vill inte att kommuninvånarna ska betala hamninfartens hisnande summor då hamnen servar Sverige mer än Trelleborg. Mikael Rubin fortsätter att måla in kommunen i ett hörn, och nu är han dessutom beredd att lösa in din och min framtid på pant för att finansiera kalaset. Detta behöver få ett stopp. En annan kurs för Trelleborg är möjlig.

Emil Samnegård

gruppledare för Miljöpartiet de Gröna i Trelleborg