Rättssäkerheten stärks
Sverige är ett rättssäkert land. Rättsväsendet gör sitt bästa för att se till att oskyldiga inte döms eller att skyldiga inte kommer undan. Men inget system är absolut felfritt, och ibland framkommer nya uppgifter som visar att ett domslut har tagits på fel grunder. Därför stärker nu alliansregeringen rättssäkerheten genom att förtydliga möjligheten till resning.
Grundprincipen är att en dom som har vunnit laga kraft är orubblig, men i ett samhälle där vi värnar även sanningsprincipen är det viktigt att det finns en möjlighet till en ny prövning (resning) om exempelvis nya bevis kommer i dagen.
Bestämmelserna om resning har fram till nu varit luddiga och i vissa delar bristfälliga. Många regler har inte funnits nedskrivna i lag, utan har bara funnits i praxis hos riksåklagaren och Högsta domstolen. Nu ökar vi rättssäkerheten och förutsebarheten för den enskilde genom att sätta detta på pränt.
De nya förslagen för med sig ett antal förändringar.
1. Under vissa förutsättningar kommer åklagaren att vara skyldig att återuppta en förundersökning när frågan om resning i brottmål aktualiseras. Jämfört med den praxis som gällt hittills sänks kraven något för att återuppta en förundersökning, och det blir mer tydligt och förutsebart i vilka situationer åklagaren ska återuppta en förundersökning i resningssammanhang.
2. Domstolen får möjlighet att förelägga åklagaren att vidta en viss utredningsåtgärd i ett ärende om resning. I praktiken innebär ett sådant föreläggande att åklagaren kommer att behöva återuppta förundersökningen. Den enskilde kan vända sig till domstol med en sådan begäran, något som bidrar till ökad rättssäkerhet.
3. Både den tidigare dömde och målsäganden får rätt till rättsligt biträde när det behövs för att frågan om resning har blivit aktuell. Den tidigare dömde får i sådana fall en offentlig försvarare. Den som har dömts för brott kan på det här sättet få hjälp att utreda om det finns förutsättningar att ansöka om resning.
Vi tror att dessa förslag kommer att stärka rättssäkerheten markant för människor som av olika anledningar har anledning att söka resning. Även för brottsoffer, som kanske redan har genomgått en uppslitande process genom flera instanser, blir förfarandet tydligare genom att möjligheten att få ett målsägandebiträde fastställs i lagtexten.
För att upprätthålla allmänhetens förtroende för rättsväsendet är det viktigt att resningsinstitutet inte innebär en ”fjärde instans”. Därför måste kraven vara fortsatt höga. Fram till nu har det dock i många fall varit praktiskt taget omöjligt att få resning utan stora ekonomiska resurser eller stor täckning i media och så ska det inte vara.
Det är i mycket sällsynta fall som resning ska vara aktuell. Men nålsögat får inte vara så litet att möjligheten är praktiskt taget obefintlig. De nya förändringarna garanterar såväl orubblighetsprincipen som sanningsprincipen. Så stärker vi rättssäkerheten i det svenska samhället.
Johan Linander (C)
vice ordförande justitieutskottet
Ewa Thalén Finné (M)
ledamot justitieutskottet
Patrick Reslow (M)
ledamot justitieutskottet
Johan Pehrson (FP)
ledamot justitieutskottet
Caroline Szyber (KD)
ledamot justitieutskottet
