Rätten att välja skola allt viktigare

Friskolorna har slagit igenom i Sverige. Men inte överallt. Fortfarande motarbetas friskolorna av många politiker. Det trots att föräldrar vill ha ökade möjligheter att välja skola åt sina barn. Det skriver Tomas Johansson. ordförande i Friskolornas riksförbund, i dagens debatt. Sedan 1994 har 700 friskolor startat i Sverige. Det finns i dag friskolor i samtliga län och i drygt 180 kommuner. Denna snabba utbyggnad kan naturligtvis beskrivas som en framgång. Det är rimligt att säga att den moderna friskolan tog första steget mot ett nationellt genombrott på 1990-talet. Samtidigt saknas friskolor i mer än 100 svenska kommuner. Att inte alla har samma rätt att välja mellan dels kommunala skolor, dels kommunala eller fristående skolor är anmärkningsvärt i ett land där utbildning med rätta betraktas utifrån rättvise- och jämlikhetsperspektiv. Aldrig tidigare har så många föräldrar som i dag uttryckt att de vill ha rätt att välja mellan skolor och olika skolhuvudmän. Detta gäller oavsett om föräldrarna har barn i kommunal eller fristående skola. Inom Friskolornas Riksförbund kan vi nu belägga föräldrarnas vilja i en enkät som genomfördes under november i samarbete med Temo. 308 föräldrar med barn i kommunala grundskolor och 299 föräldrar i fristående grundskolor deltog. I enkäten bejakar nio av tio föräldrar möjligheten att få välja skola. 86 procent av föräldrar med barn i kommunala skolor tycker att valmöjligheten är bra, mot 95 procent av föräldrar till friskolebarn. Lika många svarar dessutom att det är bra eller mycket bra att möjligheten finns att få välja mellan kommunal skola och friskola. Svaren visar ett mycket starkt engagemang för rätten att få välja skola. Föräldrarnas engagemang kan inte misstolkas. Vi har i tre undersökningar i rad sett opinionen växa för rätten att välja skola. Ökad valfrihet för föräldrarna har därmed inte bara kommit för att stanna föräldrars och barns rätt att få göra ett överlagt val av skola måste aktivt stödjas och underlättas. Jag anser att engagemang från föräldrar och elever är det bästa stöd en skola kan få. Alla friskolor är resultatet av aktiva val av föräldrar och elever. Inom friskolorna vet medarbetarna att valet ställer stora krav på skolan att dagligen vinna ett förtroende. Genom möjligheten att välja skola utsätts och uppmuntras skolorna till kvalitetskontroll från de mest berörda, barnen och föräldrarna. Det leder till ökad kvalitet i skolan. Dåliga skolor får inte plats, de måste skärpa sig eller försvinna, oavsett om de är fristående eller kommunala. Politiker på nationell och kommunal nivå som på olika sätt motarbetar möjligheten att fritt få välja skola, misstar sig om de tror att de på så sätt enbart motarbetar friskolor. I dag arbetar de snarare mot medborgarnas uttryckliga vilja. Elevernas och föräldrarnas vilja att styra mer över skolvalet och studieinnehållet är inga isolerade fenomen. Tvärtom ska de ses som starkt växande trender av medborgerlig vilja att utöva inflytande över välfärdsstatens tjänster. Valet av friskola avgörs oftast av skolans pedagogiska idé. Men även närheten är viktig, liksom att skolan är liten, trygg och har bra lärare. Att skolan är fristående saknar i stort sett betydelse när föräldrar gör sitt aktiva val. Det viktiga för föräldrarna är inte vem som driver den. Det viktiga är att skolan är bra för deras barn. 5,7 procent av landets grundskoleelever och 8,2 procent av gymnasieeleverna går i fristående skolor. Sammantaget handlar det om drygt 150 000 elever. Av dessa har så många som en av fyra invandrarbakgrund. Det är en högre andel än i den kommunala skolan. Skillnaden, 24 procent mot 17 i kommunala skolan, består när vi räknar bort etniska och konfessionella skolor. Den friskola som vuxit fram under de senaste tio åren får mycket högt betyg av föräldrarna i vår enkät. Vi frågade i vilken utsträckning föräldrarna anser att deras barns skola bidrar till barnens kunskapsutveckling. 91 procent av friskolebarnens föräldrar svarade i stor eller mycket stor utsträckning. Motsvarande siffra var 81 procent bland föräldrar med barn i den kommunala skolan. 92 procent av friskoleföräldrarna anser att den skola de valt bidrar till barnens personliga utveckling i stor eller mycket stor utsträckning. 77 procent av föräldrarna med barn i kommunala skolan svarade likadant. 87 procent av friskoleföräldrarna menar att skolan engagerar sig i barnen som individer. 68 procent av föräldrarna till barn i kommunala skolor säger detsamma om sina skolor. Det är intressant att notera att skillnaden är ännu större vid en jämförelse mellan de lägre årskurserna: 93 procent mot 66. Det bör också noteras att föräldrar inom friskolan säger att skolorna visat förmåga att snabbt ta tag i och åtgärda problem som uppstår. 95 procent av friskoleföräldrarna anser att den egna skolan erbjuder en trygg miljö för barnen. 76 procent av den kommunala skolans föräldrar säger detsamma om sina barns skolor. Vi bad också föräldrarna att uppskatta sina egna barns trivsel i skolan. 89 procent svarade att de uppfattar att barnen nästan alltid eller alltid tycker att det är roligt att gå till skolan. 76 procent av den kommunala skolans föräldrar svarade likadant. Slutligen sa nio av tio friskoleföräldrar att de är nöjda eller mycket nöjda mer barnens nuvarande skola, mot sju av tio föräldrar med barn i kommunala skolor. Föräldrarnas omdömen i vår enkät talar sitt tydliga språk. Betyget från föräldrarna är mycket högt. Den enda rimliga slutsatsen är att dagens friskolor klarar det pedagogiska och fostrande uppdraget på ett utmärkt sätt. Uppdraget klaras trots att friskolorna har en mycket klar uppfattning att de får lägre bidrag per elev än de kommunala skolorna. Jag önskar att alla som verkar inom skolan kan lyfta blicken en aning och låta debatten om fristående skolor handla om det som är väsentligt och det föräldrarna värderar i vår enkät: Om alla barns rätt till bra skolgång och till en skola där de får må bra, känna sig sedda och prestera efter förmåga. En och samma skola passar inte alla elever. Det är därför rätten att få välja skola är så viktig.