Poliserna bli färre och färre

Regeringen talar om nya poliser och om nya polishögskolor. Den talar tyvärr inte om fler poliser, eftersom de som nyrekryteras i princip bara ersätter befintliga poliser som går i pension eller byter yrke. Till det kommer att polisens antal redan till att börja med är kraftigt beskuret efter nittiotalets nedskärningar som drabbade både administrativ personal och poliser.

Med dagens in- och utflöde kommer i princip bara dagens låga nivå att upprätthållas.

Det är inte rimligt för det behövs fler poliser på gator och torg. Det är bra att det görs sär-skilda insatser mot hedersrelaterad brottslighet och internationellt samarbete mot terrorism men det fråntar inte regeringen dess ansvar från vanliga människor och deras utsatthet och rädsla för brott. Det får inte bli en fråga om antingen eller när det gäller den ena våldsamma brottsligheten eller den andra – polisen och rättsväsendet måste få de resurser som krävs för att göra hela vårt samhälle tryggare.

För människor blir allt mer otrygga – i våras visade Temo på uppdrag av SOS alarm att fler än hälften av de tillfrågade inte räknade med att få hjälp i tid. I dagarna har även Radions Dagens Eko rapporterat att få 112-samtal faktiskt leder till utryckning. Inom vissa kretas räknas det som effektivisering, men i spår av inslaget kommer rapporter där man menar att fler utryckningar troligtvis är nödvändigt.

Och brottsligheten ökar och skrämmer alltmer. Bara i Trelleborg är de anmälda våldsbrotten för andra kvartalet i år över 70 procent fler än förra året för samma mätperiod. SCB: s siffror är visserligen fortfarande preliminära, men trenden är tydlig.

För mig är det en självklar och prioriterad uppgift för regering och stat att se till att brott som anmäls i högre grad klaras upp. Det förutsätter att antagningen till polishögskolorna framöver tillåts ligga på en hög nivå och att utbildningen moderniseras.

Det är också angeläget att polisens arbete effektiviseras och att de tekniska hjälpmedel som finns används och samkörs. Det är fullkomligt oacceptabelt att länsgränser och andra by-råkratiska skiljeväggar gör att efterlysningar och brottsmisstankar inte delas över hela lan-det. Vi måste få en polisorganisation som klarar av att möta både den inhemska kriminali-teten och hoten mot landets inre säkerhet genom organiserad brottslighet och terrorism.

Men det är också nödvändigt att ge åklagarna resurser att se till att brottslingar åtalas och fälls i domstol. När gränsöverskridande och tekniskt avancerad brottslighet blir allt vanligare måste åklagarnas kunskaper kontinuerligt hållas aktuella och specialisthjälp måste kunna anlitas.

Sverige behöver en regering som tar brottligheten på alla nivåer på allvar och ger polisen och rättsväsendet chansen att fullgöra sina uppgifter.