Nyanlända barn har rätt till en bra start i skolan

Vi måste kunna ge barn och ungdomar som invandrar med sina familjer en bra start i den svenska skolan oavsett om man kommer som sjuåring eller 14-åring. Sverige ska fortsätta att vara ett öppet och tolerant land oberoende av om man kommer som flykting eller om man söker sig till Sverige för att arbeta eller studera. Men integrationen måste fungera bättre - människor som kommer till vårt land ska snabbt kunna komma i arbete eller utbildning och lära sig svenska. För våra nyanlända elever är en individuell anpassning till grundskolan nödvändig.

70 000 elever, nästan 10 procent, i den svenska grundskolan är födda utomlands. Självklart har det betydelse vid vilken ålder man börjar skolan, ju senare barnen börjar i skolan ju kortare tid har han/hon på sig att uppnå målen. Dessa elever har därför svårare att nå grundskolans mål, endast 63 procent nådde gymnasiebehörighet 2010. Det är en trend som förvärrats de senaste åren. Det finns flera orsaker till detta. En är att barn i dag är äldre än för tio år sedan när de kommer till Sverige. Niondeklassare som har invandrat efter skolstart har i dag i genomsnitt bara gått 4,5 år i svensk skola. År 2001 var motsvarande siffra sex år. En annan faktor är att fler barn på senare år flytt från länder som inte har en fungerande skola.

Utifrån detta lade regeringen i februari 2013 fram ett antal förslag som förlängd skolplikt, möjlighet att prioritera svenskämnet och extra undervisningstid i ämnet svenska för att förbättra skolresultaten för nyanlända elever. Regeringens förslag innebär - att för elever som kommer till Sverige efter tolvårsåldern och inte når målen i svenska i årskurs nio så förlängs skolplikten till dess att målen är nådda eller eleven fyller 18 år.

Målet är också att nyanlända elever så fort som möjligt ska ingå i den ordinarie undervisningen, ingen ska gå mer än ett år i så kallad förberedelseklass. Det första året en elev går i svensk skola ska tid kunna flyttas från andra ämnen till svenskundervisningen. Dessutom ska elever som går i årskurs sex–nio kunna få mer undervisning i svenska. Regeringen anslår 30 miljoner kronor per år i statsbidrag för att nyanlända elever ska få tre timmar mer i svenska i veckan, de fyra första terminerna i svensk skola.

Samtidigt har Skolverket fått i uppdrag att ta fram stödmaterial till skolorna samt fördela statsbidraget för mer svenskundervisning. Skolverket har också i uppdrag att stödja tio skolor i utanförskapsområden. En satsning på kompetensutveckling för lärare och rektorer görs också vad gäller nyanlända elever och elever med annat modersmål. Det pågår även en utredning där en översyn görs av mottagandet av nyanlända elever och hur det bör utformas för att dessa elever bäst ska lära sig svenska och ges stöd. Vi måste våga tänka nytt när det kommer barn som inte har någon skolbakgrund alls, bara för att man är elva år kan man inte börja årskurs fem när man inte kan läsa eller skriva.

Moderat skolpolitik ska kännetecknas av ett starkt fokus på kunskap. Tyvärr har kunskapen under flera decennier nedprioriterades till förmån för annat. Detta har bidragit till att sänka elevresultaten. De som förlorat allra mest på denna nedmontering är barn och ungdomar med föräldrar som har låg utbildningsnivå, något vi moderater aldrig kan acceptera. För oss är en kunskapsskola grunden i ett rättvist samhälle. Kunskap ger den enskilde de verktyg som krävs för att bryta och förebygga utanförskap.