Nya sätt att driva framtidens fartyg

Men på väg är flera intressanta nya och nygamla koncept allt från utnyttjandet av vågenergi till datastyrda segel. I dessa dagar när slutet på de fossila bränslena kan förutses har man blivit klar över nödvändigheten att utveckla andra typer och system, nya bränslen och förnyelsebara energikällor, miljövänliga och effektivare tekniska system. Även på drivmedelsidan sker stora framsteg där man exempelvis se nya biobränslen, syntetisk olja, naturgas/LNG, vätgassystem, hybridsystem, nya elektriska och mekaniska propulsionssystem (drivsystem).

Till och med utnyttjandet av vind- och solenergi på olika sätt ombord på fartyg som Flettner rotorsegel och foil-propeller, som utnyttjar vågenergin. Flettnersegel är höga roterande cylindrar som utnyttjar Magnus-effekten för framdrift.

Vågenergin är en outtömlig förnyelsebar energikälla som så att säga står till vårt förfogande. Vågenergin har ett energiinnehåll som är tio gånger större än vindenergin över oceanerna. Energin i vågorna på Nordatlanten är sex kilowatt per meter vågfront enligt studier av norska Havsforskningslaboratoriet och norska Veritec.

Idén med framdrift av båtar är inte ny. 1898 utvecklades en vågdriven båt i Italien. Man kan nu börja se lite hur framtidens fartyg kan se ut där man utnyttjar sol, vind, vågkraft. Men kan fartyg drivas av sol, vind och vågkraft? Hos Walleniusrederierna menar man att det är fullt möjligt och utvecklar ett konceptfartyg för en framtid utan bunkerolja. Utgångspunkten var: hur driver man ett fartyg år 2025 när oljan – kanske – har tagit slut?

Det finns inte en enda energikälla som kan ersätta oljan. Därför satsade vi på kombinationen sol, vind och vågkraft enligt miljöchefen vid Wallenius-rederierna. För att energin skall räcka till och kunna lagras skall fartyget utrustas med stora bränsleceller där vätgas och syre ger el. Enda utsläppet från dem är värme och vattenånga. Vätgasen kan tillverkas ombord. Det som behövs är el och vatten. Den tekniken finns redan. Men förmodligen måste också man bunkra och lagra vätgas ombord och då krävs kyla och högt tryck. Fartygen skall byggas i lättviktsmaterial som aluminium och komposit. På däck akter om kommandobryggan finns tre segel med solcellpaneler. Seglen, som är i kompositmaterial, är utfällbara och vridbara, kan också fällas upp och ner. Solcellerna fungerar även när seglen är helt nerfällda.

På fartygets undervattenskropp finns 12 stycken fenor som driver fartyget framåt samtidigt som de fångar upp energin från vågornas rörelser upp och ner. Något som har provats i Norge med gott resultat.

Det mest avancerade utnyttjandet av vågenergin i framtiden blir troligen med en datakontrollerad motordriven foil-propeller där det vertikala momentet är i en sådan fas med vågorna att systemet uppför sig om en enda momentupptagare. Jag har själv studerat vågenergi i teori och praktik, genomfört praktiska test vid skeppsprovnings-laboratorium i Norge där jag testade en katamarankonstruktion med gott resultat. Sedan ordnades en kontakt mellan Kockums och en kund i Kanada som ville ha detta system vilket genomfördes.

Stig W Reinlert

sjökapten