Mer resurser i utsatta skolor

Men där är vi inte i dag. I en skola som under de senaste decennierna har präglats av den felaktiga föreställningen att eleven lär sig mest genom att arbeta på egen hand har familjebakgrunden fått en alltför stor betydelse för elevernas resultat. Elever med välutbildade föräldrar klarar sig ändå, men det är svårare för elever vars föräldrar har en annan utbildningsbakgrund.

Det är inte rimligt att detta ska påverka elevers utbildningschanser till den grad som det i dag gör.

Vi ser sjunkande resultat för nyanlända elever och behöver därför ge dem extra tid för sin inlärning. Det kan handla om att skolplikten förlängs, att de får fler undervisningstimmar eller att svenska prioriteras före andra ämnen.

Elevernas bakgrund har med andra ord betydelse för vilket stöd som behövs i skolan. En del skolor behöver till exempel ha högre lärartäthet, andra klarar sig lika bra med en lägre lärartäthet. Därför kan inte resurserna till skolorna fördelas utifrån ett givet schablonbelopp per elev – elevgruppens sammansättning måste spela roll.

Att skolan kommunaliserades har bidragit till att undergräva alla barns rätt till en likvärdig utbildning, när kommunerna inte klarar av att fördela resurser efter elevernas behov.

I Trelleborg öronmärker vi en del av skolpengen till skolor där merparten av elevernas föräldrar exempelvis har låg utbildningsbakgrund, den tydligaste sambandsfaktorn för om elever lyckas eller misslyckas i skolan.

Folkpartiet vill dessutom att det ska bli obligatoriskt i hela landet. Därför ska det skrivas in i skollagen att kommunernas ska fördela resurser utifrån socioekonomiska faktorer, så att det kan finnas fler lärare och speciallärare på de skolor där behoven är större.

På så sätt ger vi alla barn och ungdomar en möjlighet att lyckas bättre i skolan och skapa sig ett liv med många valmöjligheter, oavsett vilken familj de är födda in i.