Mer krävs för att komma tillrätta med klimatkrisen vi står mitt i

Året startade med massiva skogsbränder i Australien. Hundratals människoliv förlorades. Tusentals hem, 18 miljoner hektar mark, troligen en miljard djur och värden som uppskattas till 650 miljarder kronor gick upp i rök. Skogsbränderna har fortsatt världen över.

I juni uppmättes skrämmande 38 grader Celsius i Sibirien. I augusti var det 54 grader i Death Valley, Kalifornien. Som vanligt blir 2020 ett av de varmaste åren hittills sedan man började mäta. Koldioxidnivåerna i luften är farligt höga.

Rekord slogs även ute på Atlanten. En höst med hela 30 tropiska stormar varav 13 orkaner. För femte året i rad har det varit fler stormar än det normala. I Sydostasien slog Tyfonen Goni till. Den är den starkast uppmätta någonsin vad gäller vindstyrka vid landfall. De värmda haven ger stormarna ökat bränsle. Skadorna för människor, miljö och ekonomi blir enorma.

Frågan är, lär vi oss något av detta? Covidpandemin har lärt oss att man kan ha möten på distans och den får oss att se över vår beredskap. Räcker toapapperlagret? Räcker intensivvårdsplatserna och skyddsmaterialet? Kan vi prioritera om, med omtanke för varandra? För de sköra? För sjukvårdspersonalen?

Vaccin har tagits fram på rekordtid. Pandemin som slår mot ekonomin har visat oss att det går att satsa. Världen över har stimulanspaket satts in. Även så i Sverige. En del av dessa har gått till miljö- och klimatsatsningar. Men det kommer behöva göras långt mycket mer för att komma tillrätta med den klimatkris vi står mitt i.

I det stora landet i väst har en ny president valts. Joe Biden vann valet med sin slogan Build Back Better. Det är mycket som behöver återställas och byggas upp igen. På samma sätt finns det saker som behöver monteras ned och skalas bort. Beroendet av fossila bränslen, vars luftföroreningar redan i dag orsakar förtida död för miljoner människor världen över, måste brytas.

2020 var det första året på det årtiondet som det måste hända. Och mycket håller på att hända. Ungdomar höjer sina röster för de vet att deras framtid står på spel. Pensionärer tar ställning för klimatet. Flera företag tar viktiga steg och vill ta på sig ledartröjan. I Sverige har vi en klimatpolitik som rankas bland de bästa i världen. Samtidigt konsumerar vi som om vi hade fyra jordklot och är bland de 20 sämsta länderna i världen vad gäller att hålla sig inom planetens ramar.

Covidpandemin är en katastrof som lett till att ett stort antal människor mist sitt liv eller någon kär. Den har gett oss erfarenheter ingen önskat få. Trots detta hoppas vi att samhället så småningom kommer resa sig än starkare än förut, rustat med dessa lärdomar. Alla har vi berörts. Alla har vi förstått att viruset smittar, att det får tragiska konsekvenser och att vi alla har en roll att spela för att undvika att vi själva och vår omgivning drabbas. Frågan är om det samma gäller för miljö- och klimatfrågan. Diagnosen är tydlig och satt av en ovanligt enig forskarvärld. Det är vår hantering med skövlad natur och förbränning av växthusgaser som driver klimatförändringarna. Det är vi alla som kan påverka utvecklingen framöver. Genom hur vi konsumerar, hur vi transporterar och vilka krav vi ställer på företag och på makthavare.

Det är tid för mänskligheten att vakna upp ur Törnrosasömnen och ta ett djupt andetag av den friska luft som fortfarande finns kvar. Att kavla upp ärmarna och rädda det framtida livet på planeten. För om det inte är vi så är det vem. Om det inte är nu så är det aldrig.

Mätta Ivarsson, gruppledare för Miljöpartiet i Region Skåne

Emil Samnegård, gruppledare för Miljöpartiet i Trelleborg

Thilde Brolin, språkrör för Grön Ungdom Syd

Lena Östholm Munkberg, språkrör för Gröna seniorer i Skåne