Med lärdom och makaroner i blick

Visst finns fortfarande studenter som med lärdom, party och makaroner i blick kastar loss från föräldrahemmet och drar i väg mot fjärran universitetsstäder. Något annat är knappast att vänta eftersom högskoleutbildning har förvandlats till en regelrätt arbetsmarknadsåtgärd som allt fler ungdomar förväntas delta i. Men varför ska en ung människa bli lärare, sjuksköterska eller bibliotekarie när belöningen av att ha studera signalerar att det är fel väg att gå?

För oss kristdemokrater är studenternas trygghet en av de hörnpelare som den högre utbildningen vilar på. Studiestödssystemet måste utformas så att det ser till varje människas villkor. Lika självklart är det att studiestödssystemet ska vara smart och effektivt upplagt. Det ska uppmuntra till personligt ansvarstagande. Kristdemokraterna har länge arbetat för bättre möjligheter att försörja sig genom att höja bidragsdelen i studiemedlet och långsiktigt höja totalbeloppet. Enligt vårt budgetförslag skulle bidragsdelen höjas. Principen hälften bidrag, hälften lån bör gälla. Vi vill också slopa fribeloppstaket så att studenter ska kunna arbeta extra utan trassel med studiemedelsgränser.

För att råda bot på en del av de problem som s-regeringen själv orsakat under sitt långa maktinnehav har s-regeringen faktiskt lagt en studiemedelsproposition i riksdagen. Efter många om och men, efter utredningar och frågor, efter interpellationer, motioner och debatter kom den till sist. Det är en vacker skrift med en glättad framsida, men tunn som en socialdemokratisk partibok.

Blev det inte mer, undrade någon. Går det ens att kalla för proposition, undrade en annan. När kommer resten, undrade en tredje. Eller är det så illa att under fyra år -- en hel mandatperiod -- är allt regeringen förmår prestera på studiestödsområdet en tunn liten sak, visserligen vacker att se på, men snart läst och än fortare glömd? Omslaget meddelar namnet, "Förstärkning av studiestödet". Namnet är betecknande: det blir inga heltäckande lösningar, utan i stället lappas och lagas det till dess lapptäcket en dag rämnar.

Grunden till problemet är att högskolan med socialdemokraternas politik fått fler studenter och mindre resurser samtidigt som studiemedelssystemet fortfarande är uppbyggt för friska 19-åringar utan barn. Nära hälften av dagens alla studenter är tvungna att arbeta för att ha råd med hyra och mat. Fyra av tio tycker att det påverkar studierna negativt. Ensamstående studenter med barn har en särskilt utsatt situation. Kvinnliga studenter med barn går back med ca 1 600 kr i månaden varje månad. För många blir det en omöjlig ekvation; de tvingas söka socialbidrag. För att inte tala om alla problem som uppstår när studenter är sjukskrivna.

Kristdemokraterna har under längre tid föreslagit att en studiesocial utredning ska tillsättas. Efter hårt motstånd föll den socialdemokratiska regeringen till föga och valde att gå kravet till mötes -- om än bara halvvägs. Utredaren fick i uppdrag att kartlägga, inte att komma med förslag. Vi står fast vid att en studiesocial parlamentarisk utredning med rejält mandat att lämna förslag också i förhållande till andra trygghetssystem behöver tillsättas.

Ett studiestödssystem som ser människor -- ett system som är enkelt, smart, överskådligt och stimulerande -- behövs. Det lär studenterna få vänta på så länge vänsterkartellen styr Sverige.