Annons

Lärarmorden och livstidsdomen

I Sverige heter Strafflagen Brottsbalken och den bygger på inlåsning/behandling. Den liknar inget annat i världen.
Publicerad 10 november 2022
Detta är en opinionstext i Trelleborgs Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Skribenten skriver om domen mot trelleborgaren som erkänt morden i Malmö latinskola.
Skribenten skriver om domen mot trelleborgaren som erkänt morden i Malmö latinskola.Foto: Johan Nilsson/TT

Vi är därmed avskurna från den internationella diskussionen om ansvar och tillräknelighet. Det är särskilt allvarligt i en tid av snabb kunskapsutveckling inom psykiatrin, särskilt neuropsykiatriska diagnoser, till exempel ADHD och Autism-varianter. I en aktuell debattartikel (DN) medger Socialstyrelsen att vi inte har hanterat sådana diagnoser enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Psykiatrin i Trelleborg är inget undantag.

Det aktuella fallet – lärarmorden i Malmöskolan. Gärningsmannen har en psykiatrisk diagnos – som ska översättas till frågan om han led av en allvarlig psykisk störning (APS) i gärningsögonblicket. APS är ett svenskt juridiskt begrepp som definierades i en statlig utredning på 1980-talet. Utredningen är en okunnig antipsykiatrisk pamflett – ingen psykiater medverkade och inga andra förarbeten finns. Vi som skrev tillämpningarna för den nya lagen om rättspsykiatrisk vård fick göra så gott vi kunde. Den aktuella psykiatriska diagnosen medför stora svårigheter i socialt samspel och det finns ett antal egenheter i sättet att tänka och känna. Givet diagnosen är variationen i svårighetsgrad mycket stor och effekten av omgivningsfaktorer likaså. Ser vi 20 år tillbaka dömdes hälften med samma diagnos till vård. Detta är en stark praxisglidning från 1970, då skulle en sådan gärningsman fått diagnosen simplex-schizofreni och självklart dömts till tvångsvård (därom kan jag ge besked för jag var med).

”Ser vi 20 år tillbaka dömdes hälften med samma diagnos till vård.”
Sten Levander, prof.em., Kriminologiska Institutionen, Malmö universitet
Annons

Frågan om ”ont uppsåt” är också viktig för den rättspsykiatriska bedömningen – är gärningen i någon mening målrationell? Mellan 1914 och 2004 hade vi i Sverige ett unikt och obegripligt tillägg till de två vanliga uppsåten: ”eventuellt uppsåt”. Från 2004 har vi nya regler för uppsåtsvärdering – lika hemkokade som definitionen av APS. Detta samt att vi övergivit det 2300-åriga begreppet tillräknelighet medför isolering från den internationella diskussionen. Självklart i denna är att tillräknelighet är graderad (begränsad tillräknelighet) och påverkar straffet. I Tingsrättsdomen blev det livstid, är det inte APS är det ingenting.

Brotten ses av Tingsrätten som väl planerade och utförda – alltså begicks de inte under påverkan av en APS. Partiella sinnessjukdomar beskrevs för 150 år sedan så argumentet är fel medicinskt sett. Hur är det med det juridiska begreppet APS? Är man grod-djur är man fri att se staplade detaljer så. Är man fågel ser man vansinne. Kommer Hovrätten att döma som padda eller örn?

Rättvise-aspekten – har gärningsmannen fått stöd och behandling för de problem som redovisas i diagnosbeskrivningen? Varken den aktuella gärningsmannen eller andra med liknande diagnoser får den hjälp de har rätt till av en nedrustad och ideologistyrd psykiatri. Det blev Anna Lindh såväl som Ing-Marie Wieselgren varse. Vem JO-anmäler Socialstyrelsen?

Sten Levander, prof.em., Kriminologiska institutionen, Malmö universitet bosatt i Maglarp

Annons
Annons
Annons
Annons