”Lärare behöver tid för att säkra kvaliteten”
När avtalsrörelsen drar igång har arbetsgivarna i kommunerna gått ut och via Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, ställt krav på att just lärares arbetstid måste kontrolleras mer. Samtidigt har vi i Lärarnas Riksförbund genomfört möten med våra medlemmar runtom i landet. Budskapet är tydligt: En begränsning av undervisningstiden är nödvändig. För att kunna öka kvaliteten krävs tid för planering och uppföljning av undervisningen.
Samtidigt som arbetsgivarna vill ha avtal som mycket mindre än i dag reglerar saker på central nivå, så vill man ha större detaljstyrning av lärarna – som tydligen måste finnas inom synhåll för rektorn. Och detta i en tid när tekniken möjliggör att allt fler kan utföra många delar av sitt arbete var helst det passar dem själva.
Arbetsgivarsidan vill få större kontroll på arbetstiden. Det är den avtalade så kallade förtroendearbetstiden man vill komma åt. Denna tid, i genomsnitt två timmar per dag, använder läraren till planerings- och rättningsarbete och förfogar själv över var arbetet utförs.
För oss lärare handlar det om att vi vill kunna utföra arbetet med kvalitet. Och då behöver vi tid, för såväl förarbete som efterarbete för alla elever i klasserna. Lärare behöver tid för att säkra kvaliteten på sin undervisning.
En genomsnittlig svensk lärare 2009 undervisar i dag mer än exempelvis 1990, samtidigt som han eller hon har många fler och mer tidskrävande andra uppgifter, som utvecklingssamtal, individuella utvecklingsplaner, kvalitetsredovisningar, e-posthantering, planeringsmöten, som lagts på utöver själva undervisningen. Dessutom tar elevvårdande insatser mer tid då resurser för till exempel kuratorer och studie- och yrkesvägledning minskat i länets skolor. Detta lämnar kvar väldigt mycket mindre tid för lärarna till reflexion, planering och efterarbete.
Läraryrket måste givetvis utvecklas, och har utvecklats med nya företeelser och arbetsuppgifter i svensk skola. Men det måste ske på ett rimligt sätt, med tillgång av tillräckliga resurser. Behovet av resurstillskott lyfts även fram i Skolverkets senaste lägesbedömning hösten 2009, såväl för verksamheten som för fortbildningsinsatser.
Vi behöver inte arbetsgivare som i oförstånd motarbetar lärarna. Vi behöver tillsammans arbeta för att förbättra resultaten i skolan och även förmå de bästa att vilja bli lärare.
De som väljer läraryrket måste tilltros förmåga och vilja att använda sin tid på bästa sätt. En arbetsgivare som inte inser det kommer till sist bara att ha osjälvständiga och oengagerade medarbetare kvar.
Vi behöver större pedagogisk kompetens och bättre ledarskap från skolledare och kommuner för att vi ska kunna höja resultaten i skolan. Huvudmännen måste lyssna på lärarna! Man måste förstå att vi vet vad som fungerar och inte fungerar i undervisningen.
Metta Fjelkner
förbundsordförande Lärarnas Riksförbund
Helena Linge
ordförande Lärarnas Riksförbund Trelleborg
