Har jag felbedömt behovet av ett politiskt alternativ i Trelleborg?
Flera talespersoner i missnöjesgrupperna krävde att det nyvalda kommunalrådet skulle avgå, med anledning av de orimligt höga kraven på politiska arvoden.
Demokratipartiet bildades för att de som var missnöjda med den situation som uppstått med omdömeslösa politiker, skulle få ett politiskt verktyg, där de själva, genom sitt eget deltagande, skulle kunna se till så att bland annat skattebetalarnas pengar hamnade där de bäst behövdes, och inte i politikernas fickor i form av orimligt höjda arvoden.
Eftersom jag har lång politisk erfarenhet, accepterade jag att bli vald till partiordförande, och såg fram mot medlemsmöten med många engagerade medlemmar, vilket är en förutsättning för att uppnå de mål man satt upp.
Möjligheten till förändring finns, om man är beredd att jobba för den.
Dock krävs det ett gediget lagarbete för att detta skall vara möjligt.
”Möjligheten till förändring finns, om man är beredd att jobba för den.”Jerry Larsson, partiordförande Demokratipartiet i Trelleborg
I dag, ungefär sex månader efter det att missnöjesgrupperna och Demokratipartiet bildades, är det ganska tyst på Rådhustorget i Trelleborg. Det enda som egentligen lever kvar, är missnöjesyttringarna som sker i en grupp på Facebook.
Därför frågar jag mig själv, och även dig som läsare: Har jag felbedömt behovet av ett politiskt alternativ som lägger mer fokus på trelleborgarnas välfärd, och håller en öppen dialog med kommuninvånarna?
Om så är fallet, att det enbart är åsiktsyttringarna som är viktiga, och inte viljan till förändringar. Då finns det inget behov, eller framtid för ett politiskt parti som vill skapa förändringar.
Jerry Larsson, partiordförande Demokratipartiet i Trelleborg