Annons

Har alla klimatpåverkande faktorer redovisats?

Är metanklatrat – syndaflod eller katastrof? Kan det klimatmässigt vara en tickande gasbomb? Har alla klimatpåverkande faktorer redovisats? Har verkliga riskfaktorer beaktats?
Publicerad 12 juni 2018
Detta är en opinionstext i Trelleborgs Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Forskare i USA beräknar att våtmarkerna i Arktis kommer att släppa ut tio gånger mer metan än vad som finns i atmosfären i dag, skriver Stig Reinlert.
Forskare i USA beräknar att våtmarkerna i Arktis kommer att släppa ut tio gånger mer metan än vad som finns i atmosfären i dag, skriver Stig Reinlert.Foto: AL GRILLO

På senare tid har man kunnat läsa oroväckande forskarrapporter om metan och risker det innebär i klimatförändringarnas tid. Men FN:s klimatpanel IPCC tar inte med detta i sina beräkningar annat än som en ”osäkerhetsfaktor” beroende på att frågan om metan/metanklatrat inte finns med i dagens klimatmodeller och uttalade klimathot, om vilket professor Peter Stilbs säger är våldsamt överdrivet. Det finns enligt sakkunskapen alltid ett ”klimathot” orsakat av naturliga variationer men dagens ”klimathot” saknar vetenskapliga bevis och är vinklat mot mänsklig konsumtion av energiresurser. Nu tycks man vakna inför det men fokuserar på koldioxidhalten i atmosfären i klimatförändringsmodellerna och förbiser metangasens roll i dessa. Metangas har 25 gånger kraftigare växthuseffekt än koldioxid. Det finns på jorden enorma mängder av metan. Metangas finns även i atmosfären. Den finns som metanklatrat (metanhaltig is), den finns bunden i havsbottnar över stora områden, den finns i Bermudatriangeln och i permafrosten i Sibirien. En femtedel av landytan på norra halvklotet täcks av permafrost. Beträffande jordens temperatur var den 4,3 grader varmare för 1 000 år sedan, detta utan mänsklig påverkan.

Tidigare förändringar i jordens klimat med global uppvärmning, exempelvis för cirka 55 miljoner år sedan, kan ha berott på att stora mängder klatratbunden metangas frisläppts i atmosfären. För tre år sedan kom rapport om gasbomber i Sibirien där den ”eviga” tjälen börjar tina och släpper ut stora mängder växthusgas (metan) från stora hål (kratrar) i marken där metangashalterna på kratrarnas botten enligt uppgift nu är flera tusen gånger över det normala. Den stigande temperaturen i Arktis har ökat ungefär dubbelt så fort som jorden i övrigt. Forskare i USA beräknar att våtmarkerna i Arktis kommer att släppa ut tio gånger mer metan än vad som finns i atmosfären i dag.

Annons

En annan tickande bomb finns i Yellowstone Nationalpark, USA, en supervulkan med 55–72 km stor krater. Man ser nu tecken på ökad aktivitet hos magman i den övre delen av vulkanens kaldera samt ökning av jordskalv i närheten. Ett utbrott skulle få förödande effekter. Det vore bättre om de som värnar om miljön ägnade sig åt verkliga problem och riskfaktorer i stället för att förbjuda bomullspinnar i återvinningsbar plast. Att bekämpa plastskräpet i haven rekommenderas! Det hade varit en hedervärd och viktig insats för att skydda den utsatta och ofta hotade marina floran och faunan.

Stig-W Reinlert

sjökapten

Annons
Annons
Annons
Annons