Gymnasievalet – viktigt men långt ifrån livsavgörande
Från och med i år gäller nämligen att oberoende av vilket gymnasieprogram som niondeklassarna väljer, så ingår de kurser som ger grundläggande behörighet till högskolestudier. På yrkesprogrammen blir de kurserna nu möjliga att välja bort, i stället för att man, som tidigare, aktivt behövde be om att lägga till dem.
Det öppnar fler möjligheter, och förhoppningsvis kommer detta att innebära att färre föräldrar försöker styra bort sina ungdomar från de utbildningar som ger säkra och välbetalda jobb med motiveringen att ”välja något högskoleförberedande”. Samt att fler ungdomar både kommer att få ett välbetalt jobb och börja tjäna in pengar till sin pension tidigare – och samtidigt ha möjlighet till högskolestudier senare i livet. Det är väldigt bra. Prestigelinjen på svensk arbetsmarknad ska gå mellan den som har ett jobb och den som inte har det – inte mellan olika arbetsuppgifter.
Vägen till högskolan står alltså fortfarande öppen och samtidigt öppnas en ny dörr, till välbetalda arbeten i branscher som skriker efter folk.
Praktiska yrken är i dag mycket renare, säkrare, med bättre arbetsmiljö, bättre utvecklingsmöjligheter och bättre löner och villkor än de ”kneg” föräldragenerationen kanske minns. Yrkeskunnande i bristyrken ger status och lönerna slår många klassiska akademikeryrken på både kort och lång sikt.
Landets föräldrar har under många år uppmuntrat sina tonåringar att välja ett högskoleförberedande gymnasieprogram. Det kan handla om valmöjligheter, men också om status. Förhoppningsvis vågar fler föräldrar omvärdera yrkesprogrammen, när de nu ger en grundläggande behörighet till högskolestudier. Men kanske skulle fler föräldrar också behöva tänka tanken att deras barn skulle få en högre livskvalitet, om de redan på gymnasiet fick med sig det självförtroende och de möjligheter till bra jobb som en yrkesutbildning ger.
”Förhoppningsvis vågar fler föräldrar omvärdera yrkesprogrammen, när de nu ger en grundläggande behörighet till högskolestudier.”Johan Dalén, regionchef för Svenskt Näringsliv i Skåne
Gymnasievalet handlar om mycket mer än vilket jobb man ska ha i framtiden, men jobbfrågan är viktig. På Ekonomifaktas sajt Gymnasiepejl (www.ekonomifakta.se/gymnasiepejl) finns statistik på kommunnivå över lön och jobb relaterat till respektive gymnasieprogram. Skillnaderna är stora, både mellan program och mellan kommuner. Till exempel var hela 83 procent av eleverna som bygg- och anläggningsprogrammet och 90 procent av eleverna på el- och energiprogrammet i Trelleborg etablerade på arbetsmarknaden tre år efter gymnasiet, med en medellön på runt 32 000 kronor.
Livet är fullt av möjligheter. Troligtvis känns det för tidigt att på våren i årskurs nio planera resten av sitt liv. Ett yrkesprogram med grundläggande högskolebehörighet ger utrymme för många vägval framöver.
Johan Dalén, regionchef för Svenskt Näringsliv i Skåne
