Friskolor ger mer för mindre
Min egen skolgång var ingen dans på rosor vilket säkerligen överensstämmer med många andras upplevelser. I min kommunala låg- och mellanstadieskola uppmuntrades inte individuellt lärande. När en elev var framstående inom till exempel matematik fick denne snällt vänta in de andra så att de kunde komma ikapp. Efter protester från de begåvade elevernas föräldrar fick några få börja på en ny bok och kunde på så sätt utveckla sitt eget lärande, nämnas
bör att de inte fick någon hjälp från läraren med den nya boken. Budskapet gick dock fram för de allra flesta, för min egen del krävdes det bara en lärobok i matematik. Den räknade jag igenom två gånger på raken då jag inte var en av de få som fick en ny bok.
Detta var i början av 90-talet, en hel del har förändrats sedan dess. Den utredning som Skolverket själva producerat "Mer kunskap för pengarna" pekar på skillnaderna mellan kommunala och fristående grundskolor. Friskolornas elever har högre betyg, när de går ut nionde klass har de i genomsnitt 235 poäng mot de kommunala skolornas elever som har 203 poäng. I friskolorna går 85 procent av eleverna ut med fullständiga betyg, i de kommunala endast 75 procent. Friskolorna har även en högre andel elever som går vidare till att studera på gymnasiet.
Rapporten tar även kål på myten att det bara är svenskar som går på friskolor. Svenskar står för 63 procent av eleverna i friskolorna, de kommunala skolorna har 76 procent svenska elever. Rapporten går stick i stäv med den socialdemokratiska synen på svensk grundskoleutbildning. Den kommunala skolan framhålls som en framgångssaga och friskolorna snarare som ett problem än en del av lösningen. Regeringens politik i dag går främst ut på att alla elever skall få en "likvärdig" utbildning. Synd bara att de väljer att satsa på det sämsta alternativet, den kommunala ägarformen.
Anledningarna till att friskolorna lyckas bättre med att tillhandahålla utbildning, trots att de i genomsnitt kostar mindre per elev och inte har lika många pedagogiskt utbildade lärare, är förmodligen många. Den största skillnaden mellan friskolor och kommunala skolor är dock ägarformen, friskolor har själva makten över sin egen pedagogik och vilken riktning som skolan skall ta. De kommunala skolorna är underställda den politiska majoriteten i den ansvariga nämnden, fritidspolitiker som oftast inte vet hur man skall styra en skola på bästa sätt.
I dag går ca 70 000 elever i fristående grundskolor och antalet ökar för varje år. Lösningen på de problem som svenska grundskolor har är inte mer pengar som göder en redan ineffektiv struktur. Istället bör man satsa på att knoppa av dagens kommunala skolor till personalkooperativ eller sälja ut dem till intressenter som driver verksamheten effektivare.
