Framtida transportnät i EU-området

Landets ekonomiska utveckling liksom import- och exportindustrin är mycket avhängigt av denna realitet. Handel och transportvägar håller på att ändra karaktär. Jag har tidigare i Trelleborgs Allehanda beskrivit de nya kommande sjömotorvägarna inklusive MonaLisa-projektet, den gröna transportkorridoren, EU:s transportnätverk TEN-T och Baltic-Link. För Sveriges del ingår en västlig del samt en östlig EU-transportkorridor. Den västliga delen omfattar transporter från Norge, via Göteborg, Helsingborg, Danmark via bron Malmö-Köpenhamn och vidare till den kommande fasta dansk-tyska Fehmarn-Baelt förbindelsen.

Östliga delen omfattar Kust-Till-Kust banans centrala delar samt väg 27 med destination Göteborg via Borås. Dessa delar kommer sedan att ingå i Baltic-Link med Karlskrona som knutpunkt för gränsöverskridande transporter där Stena gör betydande investeringar i transportkorridoren som kommer att sträcka sig mellan Göteborg–Gdansk via färjelänken Karlskrona-Gdynia. (Referens Baltic-Link Ass.)

För närvarande pågår på olika EU-nivåer febril verksamhet i dels skapandet av gränsöverskridande transportnätverk i centrala korridorer i en framtida infrastruktur och dels fastställande av EU:s lagstiftningsram med riktade åtgärder som skall antas av EU-parlamentet och rådet enligt den handlingsplan som föreslås av kommissionen. Att genomföra större infrastrukturprojekt tar i allmänhet 15 år. Det transeuropeiska transportnätet kommer att utgöras av två nivåer: 1. Övergripande nät skall täcka hela EU och vara tillgängligt för alla regioner. Det skall implementeras senast 2030.

2. Stomnätet som kommer att ingå i det övergripande nätet och kommer att prioritera de viktigaste knutpunkterna i TEN-T. Skall vara klart senast 2050. Hamnar är stor vikt för EU:s transportverksamhet, konkurrenskraft, skapande av arbetstillfällen. Hamnarna är inkörsportar till den europeiska kontinenten. Europas hamnar står inför stora utmaningar.

Till 2030 förväntas godsvolymerna i EU:s hamnar öka med 50 procent. Hur ser EU:s kusthamnar ut 2030? Totalt finns 1 200 kommersiella kusthamnar längs en sträcka på 70 000 kilometer av unionens kuster.

En av världens hamntätaste regioner. Av Europas 20 största godshamnar finns endast en svensk hamn, Göteborg, på 15:e plats. (Källa: Eurostat.) Kommissionen har identifierat 319 viktiga europeiska kusthamnar (TN-T –hamnar) som är väsentliga för en väl fungerande inre marknad och den europeiska ekonomin. Av dessa anses 83 vara stom-nätshamnar. De är avgörande för att ytterligare optimera EU:s transporter med hjälp av modern logistik.

Europakorridoren. Arbetet med denna skall påbörjas enligt regeringsbeslut. En utredning är ute på remiss. Europakorridoren baseras på utbyggnad av två banor; Europabanan och Götalandsbanan.

Den förstnämnda följer E4:an och går mellan Stockholm, Jönköping, Köpenhamn, Hamburg via Malmö och den kommande fasta Fehmarn-bältförbindelsen. Götalandsbanan blir gemensam med Europabanan Stockholm-Jönköping, går sedan ost-västligt stråk till Göteborg utmed riksväg 40. (Referens Europakorridoren AB.)

NLC-korridoren. Nordic Logistic Corridor (NLC) är ett relativt nytt transportstråk som från 2011 förenar olika transportmedel från väst. NLC-korridoren kommer att förena norra Sverige, norra Norge och Finland och representerar framtidens logistiktänkande. (Referens: Botnia Atlantica.) Av de nya lagförslag med riktade åtgärder som föreslås av kommissionen kan nämnas ”e-sjöfart” med användning av elektroniska uppgifter för att minska administrativa bördan. Målsättningen är e-transport skall underlätta informationsutbytet längs multimodala logistikkedjor och som kommer att bidra till att effektivisera hamnarna eftersom hamnar är viktiga multimodala plattformar. Historiskt har infrastrukturlösningar ofta setts som en nationell angelägenhet, men en alltmer konkurrensutsatt marknad bör man se det hela i ett vidare perspektiv. Inom EU finns en stark vilja på infrastrukturutveckling med avsikt att bygga ihop de europeiska järnvägsnäten med syfte att stärka den gemensamma ekonomin för att de nordiska länderna skall kunna hävda sig i framtidens globala konkurrens.