Ett flexibelt förhållningssätt till demokratins grundläggande spelregler
Media rapporterade bland annat att ”Den valtekniska samverkan mellan M, KD och SD gör att dessa tre partiers förslag till ny kommunal organisation har majoritet. Hur det kommer att se ut är oklart. Men majoritetspartierna berättar redan nu att de kommer att ta presidieposterna i kommunstyrelsen och nämnderna. Det innebär att M tar ordförandeposterna, KD vice ordförande och SD andre vice ordförande.”
Normalt i beslutande demokratiska organ runtom i Sverige är att posten som andre vice ordförande tillfaller oppositionen. På fullmäktigesammanträdet den 22 oktober lyftes dock en ledamot från Sverigedemokraterna fram till posten som 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige och vann voteringen med två rösters marginal gentemot förslaget från den riktiga oppositionen. Uppenbart är att mellan Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna finns ett formellt samarbete vid de kommande valen till olika poster, som därefter ska upplösas för att på mer löslig grund finnas när det sedan handlar om sakpolitiska frågor. Detta trots att Helmuth Petersén ska ha sagt, allt enligt Trelleborgs Allehanda: ”För oss är inte titlar viktiga, vi vill ha stöd för vår politik”.
Som jag ser det så står det uttalandet i motsats till att kämpa för att få till exempel posterna som 2:e vice ordförande i fullmäktiges presidium och kommande val till nämnder.
Det är väldigt tydligt att vi kommande mandatperiod får se tre partier i styret av kommunen, eller för att använda Trelleborg Allehandas benämning i referatet från presskonferensen; majoritetspartierna.
Det tydliggjordes vid presentationen av nya styret, det tydliggjordes i kommunfullmäktige i måndags, det tydliggörs genom den deklaration om valteknisk samverkan som uttalats.
Valteknisk samverkan är, om den sker mellan små partier för att i opposition få mer insyn, att betrakta som mer matematik än politik. Men valteknisk samverkan för att skapa en majoritet och kapa åt sig makten är aldrig matematik, det är politik!
Och om det ändå beskrivs som bara matematik, om man liksom inte vill tillhöra den majoritet som bildas, så uppstår frågan, vem skäms för vem?
När delar av den nya majoriteten direkt efter de kommande nämndsvalen går i opposition, måste man säga att det språkliga innehållet i såväl majoritet som opposition ändrat betydelse, nästan som i en känd bok utgiven 1948, som ju pratade om nyspråk. Majoriteten är i själva verket en minoritet i fullmäktige och oppositionen styr i kraft av valteknisk samverkan, som man påstår inte är politisk!
Om nu Moderaterna och Kristdemokraterna tillsammans med Sverigedemokraterna påstår att man är i majoritet när det gäller makt och val, men i minoritet när det gäller styret av Trelleborg och också utgör opposition uppstår den svårbesvarade frågan - vad är vi som representerar de andra 23 mandaten i fullmäktige?
Alla normala begrepp tycks på något konstigt sätt vara upptagna, men så kan det ju bli när man har ett flexibelt förhållningssätt till demokratins grundläggande spelregler.
Torbjörn Karlsson
kommunstyrelsens ordförande fram till årsskiftet
