En vädjan om plasten
På ett provområde räknade man ut att det fanns 53 000 föremål. Av dessa var 48 121 plastfragment, alltifrån fiskeredskap till hinkar, bestick och tandborstar. Föremålen kom från Japan, Kina och Sydamerika men det fanns även föremål från Skottland och Tyskland. Hur plastföremålen kom dit kan man undra men det allvarliga är att de fanns där överhuvudtaget.
Varje år slängs mellan 4,8 – 12,7 miljoner ton plast i haven. Uppskattningen har gjorts av professor Jenna Jambeck vid University of Georgia. Om man tänker sig 15 matkassar fullpackade med plast på varenda meter kust på jorden så motsvarar det 8 miljoner ton plast det vill säga medianen för Jambecks beräkning av vad haven tar emot varje år. Sammanlagt beräknas att 6,3 miljarder ton plast blivit avfall sedan 1950-talet. Av dessa har 5,3 miljarder ton aldrig återvunnits. Man vet inte hur mycket som hamnat i haven.
Plasten i haven och på land orsakar skador på plankton såväl som valar och andra djur av bland annat fiskenät och plastpåsar. Plast bryts också ner till mikroplast (plastbitar mindre än 5 mm i diameter). Dessa bitar har hittats på bottnar, i sediment samt i is i norra ishavet och på stränder samt i magen på fiskar.
Vad kan vi göra?
Ett utmärkt exempel är återvinningen av PET-flaskor, 84,1 procent återvinns i Sverige. Kan liknande system användas på andra områden är mycket vunnet.
Vi kan givetvis sluta använda engångsartiklar av plast och satsa på produkter som kan köpas i lösvikt. Varje år säljs cirka 1 000 miljarder plastpåsar i världen och varje minut säljs cirka 1 miljon plastflaskor.
I tillverkningsledet finns utrymme för förbättringar. Många företag arbetar redan i dag med cirkulär ekonomi eller har ersatt plasten med annat material.
Att arbeta med hållbar avfallshantering är ett annat exempel.
– Väldigt stort fokus har lagts på att ”städa” haven, men man måste också stänga tillflödena. Det är ett nytt perspektiv som inte är så väldokumenterat än. Vi kan städa i all oändlighet om vi inte stänger tillflödet, säger Gunilla Carlsson som är kommunikationschef på Sysav och aktiv i International Solid Waste Association (ISWA). På Världshavsdagen publicerade ISWA ett upprop för att stänga 50 av världens soptippar.
Havs- och vattenpolitik är ett prioriterat område för Moderaterna. Under Alliansregeringen inrättades Havs- och vattenmyndigheten och som första land i EU införde vi ett förbud mot fosfater i tvätt- och rengöringsmedel. Alliansregeringen inrättade även LOVA-stödet och tog, initiativ till att starta fonden för Baltic Sea action plan som sedan dess finansierat ett stort antal projekt för att förbättra miljön i Östersjön.
Att skapa förutsättningar för ett resurseffektivt samhälle är viktigt för Moderaterna. Fördelarna är många – både ur ekonomiskt och miljöperspektiv – med att återvinna olika material samt att optimera tillgängliga resurser.
Med utgångspunkt i avfallshierarkin och den cirkulära ekonomin måste Sverige med kraft fortsätta omställningen till ett resurseffektivt samhälle och stödja initiativ för att förbättra hanteringen av bland annat plast.
Min vädjan är; Vi måste var och en ta egna initiativ för att minska nedskräpningen. Olika regeringar och parlamentet i EU stiftar miljölagar och informerar men till slut är det du och jag som åstadkommer den verkliga förändringen. Vi behöver inte vänta på någon uppmaning, vi kan sätta igång i dag.
Tänk om forskare landstiger på Hendersson Island om 100 år och upptäcker en ö fri från plast och annat skräp. När forskarna frågar barnen, som leker på stranden, vad som hänt med allt skräp ser de förvånade ut och svarar att här flyter det aldrig iland plastföremål.
Göran Gärtner
Moderat riksdagskandidat, södra valkretsen
