Annons

De nya fattigdomspensionärerna

Debatt • Publicerad 6 december 2004

Samhällskostnaderna för den femtedel av den arbetsföra befolkningen som är sjukskriven eller förtidspensioneras i Sverige hotar välfärdsekonomin. Analyserna av bakomliggande orsaker har emellertid varit bristfällig. En förenklad förklaring sägs vara "nya värderingar" hos befolkningen, en annan är att läkarkåren samtidigt och över hela landet plötsligt börjat sjukskriva på löpande band utan grund. Man ifrågasätter att det skulle föreligga en ökad sjuklighet i befolkningen, och sätter kaffet i vrångstrupen när nya diagnosgrupper som "utmattningsdepression" och "utbrändhet" plötsligt börjar bli så vanliga att de svarar för majoriteten av de sjukskrivna.

Andra förklaringar analyseras inte. Som till exempel det faktum att det parallellt med sjukskrivningarna har skett andra genomgripande förändringar i samhället under 90-talet. Personal inom offentlig verksamhet har minskat radikalt, samtidigt som arbetsuppgifterna ökat. Belastningarna på den kvarvarande personalen har ökat enormt. En heltidstjänst kan innebära att man arbetar 200 procent jämfört med situationen i början på 1990-talet. Samtidigt är det en personal med hög medelålder som får ta de värsta stötarna. Nyligen har jag sjukskrivit en 58-årig kvinna som utan några som helst riskfaktorer som rökning, ärftlighet eller höga blodfetter utvecklat en hjärtinfarkt.

Annons

På intensivvårdsavdelningen har man som enda orsak angett "stress på arbetsplatsen". Hon arbetar inom kommunen som dagmamma, och förväntas ensam ha hand om sex barn.

Den nya lösningen på sjukskrivningarna från samhällets sida är att omorganisera försäkringskassorna under ett enda tak, i syfte att få enhetliga bedömningar men framförallt att få ner antalet sjukskrivningar.

God idé, syns det, men sedan blir man betänksam.

Försäkringskassorna har nu, efter klara direktiv börjat förtidspensionera alla långtidssjukskrivna som varit hemma mer än ett år, om det inte är en rehabiliterig på gång. Man ska då ha i minnet att väntetiderna till smärtrehabiliterinsmottagningar, whiplashskade-team etcetera ligger på mer än ett år, att köerna till en vanlig rygg-röntgen kan vara många månader. En utmattningsdepression har ofta utvecklats av stress och överbelastning under flera år, och kan ta lika lång tid att rehabilitera. Till rehabilitering räknas emellertid inte den effektivaste behandlingen av depressioner, det vill säga läkemedel, utan olika sysselsättningsåtgärder med högre valör för försäkringskassan.

Vid sjukskrivning får man cirka 77 procent av lönen. Vid "tillfälligt sjukbidrag" som den tidigare sjukpensioneringen nu kallas, ligger ersättningsnivån betydligt lägre. Mellanskillnaden utgör den vinst samhället gör genom att pensionera de sjukskrivna. För den enskilde innebär det emellertid att försörjningsmöjligheterna kan minskas radikalt, speciell för ensamförsörjarna med barn. Man kan alltså vänta sig att Socialen nu får ta över en stor del av de kostnader som försäkringskassorna "sparar in". Till detta kommer att den Socialdemokratiska regeringen lagt 15 procent av kostnaderna för långtidssjukskrivningarna på arbetsgivarna. Den arbetsgivare lär inte finnas som kommer att anställa någon som under ett eller flera år haft "tillfälligt sjukbidrag", och som försöker komma tillbaka på arbetsmarknaden.

Vi kommer att få en växande grupp fattigpensionärer som efter sjukskrivning och tillfälligt sjukbidrag under tio–femton år fram till pensionsåldern, kommer att stå utanför arbetsmarknaden och vara beroende av ökade samhällsinsatser i form av framnför allt socialbidrag.

Majoriteten av dessa kommer att bestå av redan lågavlönade kvinnor.

Den lösning den socialdemokratiska regeringen erbjuder medborgarna för att komma till rätta med sjukskrivningarna är alltså att man permanentar sjukligheten i form av förtidspensioneringar. Den planerade besparingen detta förväntas medföra får man nog titta länge efter. Eller direkt föra över som stöd till kommunernas socialförvaltningar.

En grundlig samhällsanalys som skulle kunna leda till ett samhälle som inte är sjukdomsframkallande för medborgarna lyser med sin frånvaro. Innan den är gjord kommer sjukligheten inte att minska, även om siffrorna tillfälligt friseras av Försäkringskassan.

SAXO
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons