Är LNG-drift för fartyg en övergångslösning?
Biogas är just nu ett intressant alternativ men tillgången är begränsad och kommer förmodligen att vara det inom överskådlig framtid.
Men nu handlar det om LNG (naturgas i flytande form) vilket är ett fossilt bränsle som nu är aktuellt som drivmedel för fartyg för att hålla tillbaka växthuseffekten och inverkan på den globala uppvärmningen.
Flytande naturgas framställs ofta som lösningen för sjöfartens utsläppsproblem.
Men även om det minskar emissioner av svavel, partiklar och kväve har det mindre inverkan på den globala uppvärmningen. Det minskar utsläppen av väte och svavel med upp till 90 procent och partiklar med nära 100 procent. Men genom ofullständig förbränning av metan sker utsläpp av växthusgaser.
Trots detta är intresset för LNG stort och ett internationellt regelverk är under utarbetande genom IMO (International Maritime Organisation). Både biogas och naturgas består huvudsakligen av metan (CH4) vilket är 25 gånger mer växthuspådrivande än koldioxid (CO2).
För övrigt är svavel en naturlig beståndsdel i havsvattnet. Stora svavelmängder ”dumpas” kontinuerligt upp i oceanerna från vulkaniska aktiviteter i havsbotten i många havsområden.
Just nu är det fokus på LNG för fartygsdrift men i förlängningen ser man nödvändigheten att satsa på biogas då LNG av miljöskäl inte är den optimala lösningen. Ett problem är alltså avsaknaden av bränslen som sänker utsläppen av växthusgaser. När LNG-systemet är i operativ drift räknar man med att det blir vissa operationella utsläpp av metan till atmosfären.
Även under bunkring, under sjöresan och vid lagring iland kan det bli mindre metangasutsläpp. Metangasutsläpp från motorerna är en nackdel beroende på ofullständig förbränning av metangasen.
Då denna har en så hög växthuspådrivande effekt kommer några få gram metangasutsläpp per kWh att tillföra 10-15 procent växthuseffekt från maskineriet. Återstår att finna framtida lösningar som kräver att man överger fossila bränslen och utvecklar förnyelsebar energi. Sedan invigningen av den första terminalen i Nynäshamn 2011 har en kapplöpning skett med tillkomsten och utbyggnad av infrastruktur med LNG-terminaler och installation av LNG-drift på fartyg, Viking Grace heter Viking Lines flaggskepp, deras första större passagerarfartyg med flytande naturgas.
Fartyget uppfyller alla gällande emissionsregler under drift. En annan nykomling är bunkerfartyget Seagas som är världens första i sitt slag för tankning av gas, LNG-bunkring.
Thunbolaget har beställt vad som kan vara världens första torrlastfartyg med LNG-drift.
Totala antalet LNG-drivna fartyg är ännu begränsat. Enligt klassningssällskapet DNV finns idag 48 LNG-drivna fartyg i drift i världen. De allra flesta i Nordeuopa. Ytterligare 48 nya fartyg uppges vara leveransklara i slutet av 2018. Detta innebär en fördubbling från 2013.
Flottan av LNG-drivna fartyg kommer 2016 att vara fördubblad jämfört med 2013. Orderboken pekar på en förändring, särskilt i Europa och Nordamerika, mot större fartyg som tankfartyg, ro-ro-fartyg, container-fartyg, styckegodsfartyg.
LNG medför att sjöfarten bättre kan möta de skärpta utsläpps- och miljökraven. Det allra första LNG-drivna fartyget var norskt. Det levererades till norska Fjord1 för 14 år sedan. LNG är nu möjligt att bunkra i WPCI-hamnar (World Ports Climate Initiative) som Antwerpen, Stockholm, Rotterdam, Zeebrugge, Amsterdam. Även i flera norska hamnar. Operationella standards för LNG-drivna fartyg tas fram av WPCI samt guidelines och säkra procedurer.
Sammanfattningsvis kan sägas att man är medveten om att framtida lösningar krävs som gör att man utvecklar förnyelsebar energi och därmed kan överge fossila bränslen.
