GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Åkermark försvinner – mår vi bra av denna förändring?

Det byggs på den bästa åkermarken i ett flertal av våra skånska kommuner och i vår egen kommun planerar de styrande (M, SD och KD) tillsammans med S och L att ta 45-50 hektar åkermark ur bruk för att bygga ett fängelse, trots att det finns alternativa lösningar som skulle kräva att ingen högklassig åkermark förstörs.
Publicerad 28 december 2021
Detta är en opinionstext i Trelleborgs Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
I en rapport skriver Livsmedelsverket att vid en säkerhetspolitisk kris i Sveriges närhet, under höjd beredskap eller krig kan tillgången på mat fallera.
I en rapport skriver Livsmedelsverket att vid en säkerhetspolitisk kris i Sveriges närhet, under höjd beredskap eller krig kan tillgången på mat fallera.Foto: Anders Wiklund/TT

Vad gör vi med vår framtida matförsörjning? I dag producerar Sverige femtio procent av det vi äter. Varje år försvinner 600 hektar åkermark eller närmare 1 200 fotbollsplaner i vårt land på grund av byggnation. I 23 av Skånes 33 kommuner består kommunens landareal av närmare hälften åkermark och således är det svårt att helt undvika byggnation på åkermark.

Miljöbalken ställer krav på att brukningsvärd åkermark endast får tas i bruk om behovet inte kan uppfyllas genom att annan mark tas i anspråk. Etableringen av fängelset i vår kommun planeras att ta 45-50 hektar av Europas bästa jordbruksmark till ett fängelse, trots miljöbalken. Detta samtidigt som flera klimatforskare varnar om att vi måste värna åkerjorden, eftersom klimatförändringarna kan göra jordar i vår värld omöjliga att odla på grund av torka och översvämningar.

I december månad publicerade Livsmedelsverket en rapport ”Kost vid höjd beredskap”. De skriver att vid en säkerhetspolitisk kris i Sveriges närhet, under höjd beredskap eller krig kan tillgången på mat fallera. Därför behövs en planering för hur maten skall fördelas vid en svår kris. Förmodligen tar alla för givet att tillgången på mat inte är något bekymmer trots att myndigheten för samhällsskydd och beredskap pekar på flera svaga punkter som till exempel att om transporterna slutade att fungera så skulle maten i butikerna endast räcka i ett par dagar.

”Förmodligen tar alla för givet att tillgången på mat inte är något bekymmer trots att myndigheten för samhällsskydd och beredskap pekar på flera svaga punkter som till exempel att om transporterna slutade att fungera så skulle maten i butikerna endast räcka i ett par dagar.”
Ola Olsson (C)

Det finns en livsmedelsstrategi som i korthet innebär att Sverige skall öka sin självförsörjningsgrad, men det är inte enkelt att vara livsmedelsproducent i Sverige i dag. Enligt uppgift finns det närmare 25 statliga myndigheter med olika regelverk som påverkar lantbrukarens vardag. Olika regeringar har lovat minskning av regelverken som i stället ökat år efter år. Dessutom är handläggningstiden för att få olika tillstånd orimligt lång och det bromsar matproduktionen. Staten och regeringen måste ställa krav på sina egna myndigheter. Vi importerar stora mängder livsmedel samtidigt som vi har duktiga företagare runt om i Sverige som producerar bra mat för det svenska samhället med låg antibiotika- och växtskyddsanvändning och är i vissa fall till och med mer klimatsmart än det importerade ekologiska.

Miljöbalken är i sig bra för den är tydlig, det är i tillämpningen på kommunal nivå som den brister. Jordbruksmarken norr om tomatodlingen får inte tas i anspråk för byggnation av ett fängelse. Vi måste på allvar värdera skyddet av åkermark i dag och i framtiden.

Ola Olsson, Centerpartiet Trelleborg