Vilket språk förstår Putin?

Påståenden att den ryska militära uppbyggnaden skedde från en låg nivå klingade för vart år allt ihåligare för att slutligen bli en medveten förvrängning av fakta.

Det som oroar mest är den ryska satsningen på offensiva stridskrafter. Överskeppningskapaciteten tycks inriktad mot att kunna landsätta två marinkårsbrigader i en omgång. Det är illavarslande för alla stater som har kuster vid samma hav som Ryssland. Lika oroande är moderniseringen av specialförbanden och ett flertal luftlandsättningsbrigader.

Redan 2008 kunde vi i Georgien konstatera att Ryssland var berett att använda sina stridskrafter när möjligheten öppnar sig och nu kan man frukta att aptiten växer medan man äter. Två faktorer bidrar till att det Ukraina som nu står i Putins fokus är ett färdigdukat bord.

Den första är att väst tydligt gjort klart att militära insatser i Ukraina är uteslutna. Den andra är den kör av europeiska statsmän som upprepar att en upptrappning måste undvikas, liksom ett nytt kallt krig.

De sanktioner man infört irriterar möjligen men stärker för stunden stödet för Putin bland ryssarna. Man tvingas därför anta att han kommer att ta fler steg för att destabilisera Ukraina. Han bedömer säkert att de depraverade krämarna i väst inte förmår samlas kring åtgärder som allvarligt skadar Ryssland och att efter några år kommer allt att vara glömt och förlåtet. Som efter Georgienkriget.

Att hantera Putins Ryssland låter sig bara göras om man mycket tydligt förenar militära åtgärder och en målmedveten diplomati. Dessvärre kan det vara för sent att stabilisera Ukraina eftersom Rysslands spelmöjligheter för stunden är mycket större än omvärldens. Det innebär inte att vi med berått mod bör överge landet. Vi får försöka att efter bästa förmåga vidmakthålla grunden för ett statsbygge och en demokratisk utveckling, medvetna om att det kan misslyckas.

Vad vi däremot omedelbart kan och måste göra är att stödja de länder som med ryskspråkiga minoriteter inom sina gränser löper risk att utsättas för Putins maktpolitik. Det stödet måste innehålla tydliga militära satsningar, energipolitiska åtgärder för att frigöra från beroendet av rysk gas och ett ekonomiskt stöd som skapar tillväxt och ökad välfärd, inte minst för de ryskspråkiga minoriteterna.

Det står klart att Putin inte reagerar på normala diplomatiska påtryckningar. Han respekterar bara styrka och vi måste acceptera den förutsättningen, hur mycket vi än ser maktdemonstrationer som ett motbjudande umgängessätt mellan stater i det tjugoförsta århundradet. Man måste tala med bönder på bönders vis, när de nu inte förstår latin.

För övrigt anser jag att Gotland måste försvaras.

Bo Pellnäs är säkerhetspolitisk kommentator.