Annons
Nyheter

Efterklokhetens alla syndabockar

När 2005 års katastrofkommission granskade hur regeringen hade handskats med tsunamin i Thailand, följde vi också upp hur den svenske ambassadören i Bangkok hade agerat.
Nyheter • Publicerad 19 augusti 2011

Han hade omedelbart begett sig till katastrofområdet. Där kunde ingen nå honom i två dygn under de kaotiska förhållanden som rådde. Det fanns de inom kommissionen som ville rikta kritik mot honom för just detta. Varken de eller han själv hade erfarenhet av att leda verksamhet i en sådan situation. För mig var det tydligt att han hade agerat med de bästa avsikter. Konsekvenserna hade han varken förutsett eller kunnat tänka sig. Jag fann det orimligt att vi i Stockholm ett halvår senare skulle kunna döma honom med efterklokhetens hela besserwisser-attityd.

En ung holländsk officer förlorade synen på ett öga i samband med att han lotsade civila över konfrontationslinjen i Bosnien 1993. När han återvände över linjen hade serberna åter riggat upp tråden till en mina som exploderade. Han hade uppträtt oförsiktigt men hans chef hade aldrig instruerat honom. Och jag hade aldrig kontrollerat att en sådan utbildning hade skett. Efterklok konstaterade jag att man nog inte borde lita på omdömet hos så unga officerare. Ansvaret var till stor del mitt.

Annons

Jag har tänkt på de här exemplen när jag läst om hur medier försöker hitta misstag som begåtts av de norska poliser som kom till Utöya för att gripa Anders Behring Breivik. Det var en situation av vilken man kan dra lärdomar för framtiden. Men också en händelse där man skall akta sig för att från efterklokhetens höjder snabbt döma dem som var på plats. Misstag är oundvikliga då man tvingas agera mycket snabbt och under stor osäkerhet och när informationen är lösryckta fragment ur samtal från vettskrämda människor.

Alla som agerat i lägen där människor dödas vet att de första rapporterna alltid är felaktiga på ett eller annat sätt, och ändå måste man fatta omedelbara beslut och ingripa. Därför kommer katastrofhantering aldrig att vara felfri. Ingen kan hejda död och lidande när någon med onda avsikter har tillgång till vapen och har obeväpnade människor framför siktskåran.

Som alltid är det på läktarna som de bästa fotbollsspelarna finns. Likaså tycks katastrofhantering alltid skötas bäst i mediernas redaktionsrum. Det glädjande i Norge är att politikerna agerade klokt. I stället för att söka syndabockar tillsattes snabbt en bred kommission, som utan politisk styrning skall granska händelsen och dra lärdomar. I upprorets England däremot blev politikerna händelsernas offer, snarare än nationens ledare. Omsorgen om det egna skinnet fick ministrar att offentligt klaga på polisens insatser. Kritik som de nu har tvingats ta tillbaka inför den allmänna opinionens starka stöd för poliserna.

För övrigt anser jag att Gotland måste försvaras.

Bo Pellnäs är säkerhetspolitisk kommentator.

Mattias Karlsson
Bo Pellnäs
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons