Det bästa – för brödraskapet?

De flesta som når toppen, även politiker, har genomgått utbildningen. Man kan med viss förstämning jämföra med den akademiska nivån hos ledande svenska politiker.

Kanske ska man inte gräma sig för mycket. Systemet skapar även uppenbara problem. Alla som har genomgått ENA återfinns i en rulla med i dag tusentals namn. Behöver ett departement en ny tjänsteman blir valet lätt. På detta sätt underbyggs med åren ett väl fungerande kamaraderi, där före detta elever tar hand om varandra och lämnar ett handfast stöd över åldersgränserna. De så kallade ”énarquerna” från ENA bildar ett elitens brödraskap, för självfallet är majoriteten av dem män.

President Sarkozy skiljer ut sig. Han har annan bakgrund och bröt sig in i etablissemanget som en tydlig ”under-dog”. Men även den som av egen kraft tar plats på toppen blir beroende av nätverkets spelregler, även om spärrarna att bryta mot normerna blir svagare. Hans fiendskap till förre utrikesministern Villepin, som examinerats vid ENA, är frapperande. Lika tydligt är att Sarkozy sökt stöd hos andra kretsar. Han har goda relationer till vissa finansmän, en del av mer tveksam karaktär. Detta påverkar nu den kampanj som pågår för att få Christine Lagarde, Frankrikes finansminister, utsedd till ny chef för IMF efter Strauss-Khan, som tvingats avgå. Hon anses vara en av Europas bästa finansministrar, högeligen prisad av vår egen Anders Borg.

Över Christine Lagarde har dock ett hotande moln seglat upp. Man kan bara hoppas att blixten, om den slår, gör det innan hon eventuellt väljs till ny ordförande för IMF. Hon anklagas för ministerstyre och sägs ha instruerat den franska banken Crédit Lyonnais att avbryta en pågående process med Bernard Tapie och göra upp med honom. Tapie ägde en gång Adidas som Crédit Lyonnais sålde ut för långt under dess rätta värde. Tapie satt då i fängelse efter att som ägare till fotbollslaget Olympique de Marseille ha riggat matcher och mutat spelare. Denna Tapie är vän med den franske presidenten Sarkozy och har stött denne, högst sannolikt även med pengar. Många tror att Lagarde fått direkt order från Sarkozy att göra upp med Bernard Tapie. Men går det till åtal blir det hennes och inte Sarkozys huvud som hamnar på den juridiska stupstocken.

Det skulle sannerligen inte underlätta för EU att kapsla in den grekiska ekonomiska härdsmältan om ännu en IMF-chef eller en ledande europeisk finansminister åtalas för ett allvarligt brott. Men där är vi inte än. Det är tur att man inte behöver fatta den franske åklagarens beslut med hela brödraskapets samlade påtryckningar på axlarna. Om två veckor vet vi hur det gick.

För övrigt anser jag att Gotland måste försvaras.

Bo Pellnäs är säkerhetspolitisk kommentator.