Alla dessa presidentval
I bakgrunden hörs hela tiden mediebruset från de amerikanska republikanernas oändliga primärvalskampanj. Där förbrukar kandidaterna hundratals miljoner dollar och miljardärer kastar in jättebelopp för att stödja, eller krossa någon av kandidaterna. De räknar nog med att få sina utlägg betalda i politiskt valuta. Striden förs i tv, ute bland väljarna och med utfrågningar av kandidaterna. Inte så i Ryssland.
Presidentkandidat Putins valkassa är säkert obegränsad, men hittills har han gjort ett enda framträdande inför publik. Alla deltagare, mest stats- och kommunanställda, kommenderades och transporterades till mötet.
Det finns en intressant likhet mellan republikanernas primärval och den kampanj som den franske presidenten Nicolas Sarkozy just har börjat. Republikanerna liksom Sarkozy bedömer uppenbarligen att de måste få stöd från väljare längst till höger, om de skall kunna bli republikanernas presidentkandidat eller kunna ta sig till det franska valets andra omgång. Det är en bedömning som för dem ut på ett politiskt gungfly varifrån det kan bli svårt att ta sig tillbaka till fast mark.
I USA driver kandidaterna sedan länge okontrollerat åt höger. Det som en gång sades beskriva en svensk nationalistisk höger, ”tronen, altaret och svärdet”, har i USA reducerats till ”altaret och svärdet”. Krav på en offensiv amerikansk militär dominans i världen är en självklarhet i valtalen, liksom abortmotstånd och religiösa trosbekännelser. Den som blir republikanernas kandidat kommer att ha låst sina politiska positioner på så många punkter, att president Obama har gott om ammunition till slutstriden om den avgörande väljargruppen, den i mitten.
I 2002 års presidentval eliminerade den franska Nationella Fronten under Jean Marie le Pen socialisternas kandidat Lionel Jospin i den första omgången. Nu fruktar Sarkozy att den andra valomgången skulle kunna stå mellan Jean Marie le Pens dotter Marine och socialistledaren François Hollande.
Men om republikanernas primärval i USA lämnar mittenväljarna oberörda eller möjligen obehagligt berörda, så förefaller Sarkozys försök att vinna väljare på den yttersta högern att ge ett annat utfall. Hollandes väljarstöd tyder snarare på att mitten i fransk politik håller på att utplånas. Stora delar av den kommer att stödja Hollande eller stanna hemma. Tar sig Sarkozy till en andra omgång tvingas han troligen genomföra en av dessa förvandlingskonster som får oss att misstro politiker. Men få fransmän låter sig nog luras om vargen svassar i lammskinn på den politiska catwalken.
För övrigt anser jag att Gotland måste försvaras.
Bo Pellnäs är säkerhetspolitisk kommentator.
