Han förbereder sig för katastrofen: ”Finns en bild att vi är egoister”

För en prepper handlar det inte om att klara sig i en vecka, preppern strävar efter att kunna stå helt på egna ben.

– När vi letade efter hus ville vi ha eget vatten, eget avlopp, avskildhet, närhet till jakt och fiske och möjlighet att odla mark, säger en av Sveriges hängivna preppers som har valt sydöstra Skåne som bostadsort. Vi kallar honom fortsättningsvis Daniel.

Boendet som Daniel tillsammans med hustrun Cecilia har hittat uppfyller alla önskemål. Vägen fram till huset går på kilometer av kurviga och backiga skogsvägar. En skylt strax innan vi når fram visar att fordonstrafik är förbjuden.

– Det här huset är perfekt för oss. Vi flyttade hit från stan för tre år sedan och är väldigt nöjda, säger Daniel.

Många som är aktiva inom preppingen föredrar att vara anonyma – även Cecilia heter egentligen något annat. Den dagen krisen slår till på riktigt kommer förnödenheter att vara hårdvaluta, men det finns flera skäl.

– Om man bor så här ensligt vill man inte skylta med var man har hemma. Vi vill inte ha påhälsning av inbrottstjuvar, säger Cecilia.

Samtidigt är samarbete viktigt inom prepperrörelsen. I forum på nätet delas dagligen mängder av tips mellan människor som har kommit olika långt i sin krisförberedelse. Gruppen Preppers Sverige har över 23 000 medlemmar på Facebook och det finns mängder med bloggar som är inriktade på olika sidor av fenomenet.

– All prepping bygger på samarbete. Det finns en bild av att vi är egoister som bara ser till sin egen säkerhet, men att hjälpa andra, till exempel grannar är en självklarhet, säger Cecilia.

– Man kan ju också se det som att den som är förberedd vid en kris kommer inte att ligga systemet till last. Jag tycker att det är oansvarigt av vuxna friska människor att inte se till att klara sig själva. Samhällets resurser ska gå till dem verkligen behöver hjälp, säger Daniel.

Cecilia och Daniels intresse för prepping började långt innan de valde att flytta ut till sydöstra Skånes vitaste kartfläck. Redan när de bodde i en lägenhet i stan hade de förråd av mat för att klara en kris.

– Städskrubben fick bli vårt förråd. Jag har egentligen alltid varit prepper. Min pappa var officer inom flygvapnet under det kalla kriget och jag växte upp med att vi alltid var förberedda på en kris. Sen har frågan blivit mer aktuell sedan 2012 då säkerhetsläget försämrades, säger Daniel.

I sitt hem har paret tillgång till vatten från egen brun. Husets värms upp genom en stor kamin som eldas med ved från skogen. I förråden finns en blandning av konserver, torrvaror och egna odlingar för att klara matförsörjningen.

Mat som ska lagras numreras och förs in i excelark. Maten läggs i plastbackar som förvaras på vinden. Det är viktigt att den skyddas från fukt och eventuella möss som kan finnas i vindsutrymmen.

– Tänk också på att ha små plastbackar. Det blir väldigt tungt och otympligt med stora backar fyllda med mat, säger Daniel.

Maten som lagras är sådan mat som paret äter i vardagen. Det är hela tiden en rotation där man tar de äldsta förpackningarna och fyller på med nya. En av de viktigaste sakerna för Daniel och Cecilia är dock att kunna framställa sin egen mat.

– Vi har konserver så att vi klarar oss i fyra månader. Totalt sett skulle vi väl klara oss i ett halvår med det vi har hemma nu. Det viktiga är att kunna klara en vinter, att klara sig fram till nästa odlingssäsong, säger Daniel.

– Framför allt handlar prepping om kunskap. Det är ingen större mening med att bara köpa på sig konserver för ett antal månader. Vad gör du sen när de har tagit slut? För mig är det viktigt att lära mig hur jag kan ta hand om det vi odlar. Hur kan man lägga in grönsakerna, vad funkar att torka, hur tar jag hand om rotfrukter i en stuka, hur vet jag om vattnet är säkert att dricka, var hittar jag ved? De här sakerna måste man lära sig. När strömmen går kan man inte googla längre, säger Cecilia.

Efter tre år på den här platsen odlar Daniel och Cecilia nu drygt 40 olika sorters grönsaker. Det är till exempel lök, vitlök, potatis, morötter, chili och olika kålsorter. Grönkålen kan fortfarande plockas in färsk från trädgården trots att den täcks av ett fint lager snö.

– Vi har också börjat ta hand om fröer för att bygga upp en egen fröbank. Det är viktigt att tänka framåt och säkerställa nästa sådd. Än så länge har vi 5 000 fröer, men det ska bli mer, säger Cecilia.

Daniel och Cecilia är angelägna om att lyfta fram preppingen som något seriöst. I flera olika sammanhang har preppers kopplats samman med skjutglada vapensamlare som bygger bunkrar för att skydda sig mot zombies och kärnvapenkrig.

– De allra flesta preppers är väldigt seriösa. Det här är en form av Gröna vågen 2.0 med människor som vill odla sin egen mat och leva enkelt. Om man tittar bara någon generation bakåt var det inget konstigt med en köksträdgård och att odla sin egen mat, Farmor och mormor klarade sig bra och kunde det här med inläggningar och att tänka långsiktigt. Det vi gör är inte konstigare än så, säger Daniel.

Det som är svårast att lagra är färskvaror, men även där finns det alternativ.

– Ägg är en fantastisk färskvara, till nästa säsong ska vi skaffa höns. Men mjölkprodukter blir svårt. Vi har ett lager av torrmjölk. Det som jag får sluta helt med är snuset, säger Daniel.