HÖLLVIKEN. Fotevikens museum har hittills haft sin vikingakrog i en halliknande byggnad vid parkeringsplatsen utanför vikingabyn. Men eftersom man upplever att många besökare hellre vill äta och dricka i de vikingatida miljöerna än en bit ifrån dem flyttas restaurangen upp i vikingabyn.
Därmed öppnades vägen för den nyinrättade Vellinge bygdegård.
– Många upplever att det saknas större mötes och evenemangslokaler för allmänheten i Vellinge kommun. Men nu finns möjligheter att ordna samlingar, teaterföreställningar, utställningar, femtioårskalas och annat, säger museidirektören Björn M Jakobsen.
Han hoppas också att de nya lokalerna ska locka föreningar att förlägga delar av sin verksamhet till bygdegården.
Gården innehåll fyra större samlingssalar, två scener och ett kök. Den största salen har plats för upp till 200 matgäster.
Lokalerna ägs även fortsättningsvis av Fotevikens museum men disponeras av den nybildade bygdegårdsföreningen.
Bygdegårdsrörelsen växte fram under början av 1900-talet. Rötterna finns i
landsbygdens folkrörelser som ofta saknade samlingslokaler för nöjen och
föreningsaktiviteter.
Uppförandet av bygdegårdar skedde genom stora ideella insatser av framför allt
ungdomsföreningar. Virket skänktes och arbetskraften var frivillig.
Fram till början av sextiotalet ökade antalet gårdar. Men
samhällsförändringarna med befolkningsomflyttningar, ökande bilism och
televisionen genombrott medförde en tillbakagång.
Sedan 1970-talet har antalet bygdegårdsföreningar stadigt öka sedan staten
ökat stödet till bygdegårdarna
Idag finns cirka 1 400 föreningsdrivna samlingslokaler inom Bygdegårdarnas
riksförbund.
Källa: Bygdegårdarnas riksförbund
100% är glada
0% är likgiltiga