Blockad mot skolbygge i Höllviken

Byggnads höll under förmiddagen en presskonferens där man hotade att stoppa hela skolbygget.
– Om inte den lettiska underentreprenören betalat ut lönen inom det snaraste kommer alla våra medlemmar på bygget att lägga ner arbetet, säger Byggnads chefsjurist Mattias Landgren.

Varning om sympatiåtgärder måste läggas med sju dagars varsel, vilket innebär att hela bygget kan komma att stoppas om en vecka.

Lönen som Byggnads kräver att de tre lettiska arbetarna ska få ligger på 75 000-100 000 kronor sammanlagt.

Tidigt på torsdagsmorgonen satte Byggnads bygget i blockad. När Ernests Bostanovs och Andreys Lebedevs kom till jobbet möttes de av information om blockaden.
– Vi har jobbat sedan den 21 juni och ännu inte fått lön. 16 kronor i timmen är en usel lön även i Lettland, säger de.

Leif Andersson är platschef på MVB, som är huvudentreprenör på bygget.
– Vi har inte känt till att de haft så låg timlön. Vi kan påverka underentreprenören, men det är det ju inte jag som bestämmer, säger han.

I mitten av juni kom tre lettiska svetsare för att jobba med bygget av Stora Hammars skola i Vellinge. De är anställda av ett lettiskt företag. Totalentreprenör är MVB som utför arbetet på beställning av kommunala Vellingebostäder.

Roland Ljungdell på fackförbundet Byggnads träffar letterna i samband med ankomsten för att informera om svenska regler och kolla hur de har det.
– De intygade att lönen låg på över de avtalade 158 kronorna i timmen och att allting var bra, säger Roland Ljungdell.

Men när en av männen får ett telefonsamtal precis före mötet misstänker Ljungdell att de hade fått order om vad de skulle säga.

Efter semestern tar männen kontakt med facket igen. De är missnöjda med sina arbetsförhållanden. De visar sina tidrapporter. Flera dagar under juli ska de enligt Byggnads ha arbetat uppemot tio timmar i sträck. Alla dagar i veckan. Mellan 240 och 270 timmar sammanlagt i juli. De första veckor i augusti får de ledigt och åker hem, sen är de tillbaka i Vellinge.

Enligt Byggnads har de sedan mitten av juni tjänat mellan tio- och fjortontusen kronor.

Enligt Ljungdell har de också visat ett kontrakt på lettiska där de åtar sig att arbeta för cirka sexton kronor i timmen.
– Situationen är så svår där. De tar alla påhugg de kan komma över, förklarar Roland Ljungdell varför männen gick med på så låg lön.

Han tror på männens historia och säger att ytterligare ett par av deras landsmän kan vara i samma situation. Han har arbetat med de här frågorna i tio år. Han har varit i kontakt med svenska arbetare på bygget som anonymt bekräftar letternas historia.
– När jag frågar vad de äter svarar de ”bara te och mackor”.

Något traktamente betalas inte ut, enligt Byggnads. Sedan mitten av juni har männen fått cirka 1 500 kronor av sin arbetsgivare till mat.

Fackförbundet har varken varit i kontakt med männens arbetsgivare, kommunen eller byggföretaget MVB.
– Då kanske de bara hade skickats hem, säger Roland Ljungdell.

Han påstår sig inte vara ute efter ett nytt Vaxholmsfall. Och han är medveten om att hela aktionen kan uppfattas som en del av valkampanjen när ett fackförbund med nära band till socialdemokratin indirekt anklagar en moderatstyrd kommun för ”jobbtrafficking.”
– Jag hoppas att det inte blir så. Det här handlar om rättvisa, säger Roland Ljungdell.