Ängavallens kött går åt trots högre pris

VELLINGE. – Men det värsta är att sådana här avslöjanden kommer då och då – ändå händer ingenting. Varför har man djur omkring sig om man inte bryr sig om dem? säger han medan han går runt bland sina egna utegrisar på Ängavallen.

På gården har Rolf Axel Nordström, numera med hjälp av barnen, skapat ett helt eget sätt att föda upp grisar.

– Från början fick jag se till att få grisar som klarade ett normalt grisliv, att vara ute och böka året om. De grisar som fanns var framtagna för att vara så ekonomiskt lönsamma som möjligt och hade blivit för svaga och känsliga. Jag fick blanda in en del vildsvin i besättningen för att de skulle klara sig.

Grisarna på Ängavallen är med i kretsloppet genom att böka och äta upp ogräs på åkrarna. Bökandet är en viktig del i grisen liv.

– Grisarna vill helst av allt böka. Och hur roligt är det att böka på ett betonggolv?

På åkrarna odlas korn och rågvete som foder åt grisarna.

– Ängavallen är ett helt slutet system, vi tar inte in foder eller några avelsdjur utifrån.

Aveln på Ängavallen går också till på det gamla hederliga viset.

– Vi ser till att det inte blir någon inavel, men annars får djuren sköta det själva. Det ger ju också djuren ett bättre liv. För hur tillfredsställande är det med insemination egentligen?

Sammantaget ger djurhållningen på Ängavallen ett dyrare kött.

– Det handlar om mellan 50 och 100 procent högre pris. Men om vi åt hälften av det kött vi gör så skulle vi bara må bra av det – och då blir det ju inte dyrare att köpa ekologiskt kött.

Gården har dock inga problem med att bli av med sina produkter.

– Vår julskinka brukar ta slut första veckan.

Rolf Axel Nordström menar att det finns ett hyckleri i att människor förfasar sig över djurhållningen, men ändå väljer det billiga köttet i butikerna.

– Konsumenterna kan ändra på djurhållningen, men då måste de vara beredda att betala för det.