Vid vägkanten står en mamma och hennes dotter och tittar på vad som händer. – Malin tycker att det är jättekul med brandbilar, berättar Annika Boredahl. – Tut tut, tut tut, säger Malin, två år i augusti. Hemma har hon en cd-skiva med en låt om hur brandbilen låter. Hon sjunger gärna med. Annika Boredahl å sin sida tycker att det är intressant att se hur arbetet vid en trafikolycka går till. – Men jag tror inte att vi skulle stanna och titta så här om det var på riktigt. De skadade blir så utlämnade då.

Madelene Larsen och Hanna Saif sitter chockade men oskadda i en busskur intill olycksplatsen. En polisman kommer in. – Hur mår ni? – Helt okej. – Hon här verkar chockad. Hallå, vad heter du? säger han om en tredje tjej, Rebecca Friberg, som stirrar rakt framför sig utan att svara. Både Madelene Larsen och Hanna Saif var med vid en liknande övning för ett år sedan. – Man lär sig väldigt mycket om hur de arbetar och vad man ska tänka på om det händer på riktigt, säger Madelene Larsen.

Kort efter larmsamtalet till SOS hörs sirener ljuda genom byn. Snart fylls vägen av räddningspersonal som får ut de oskadda ur bilarna och börjar förbereda för att ta loss de skadade. Jimmie Åkesson bär den röda räddningsledarhjälmen. – Jag har lärt mig hur det fungerar med samarbete med polisen och att leda arbetet på en olycksplats. Att få öva på en annan plats än övningsfältet vi har på skolan gör en mer medveten om vad som kan hända. Dessutom blir vi mer taggade när folk tittar på, säger han. Till vardags utbildar han sig på Revingehed. Om en vecka kan han börja söka arbete som brandman.

I den första polisbilen på olycksplatsen sitter Nina Eriksson. Hon tar hand om de oskadda passagerarna och tar upp vittnesuppgifter kring hur olyckan gick till. – Det är jättenyttigt att komma till en plats med sådant kaos, säger hon. – Det är viktigt att ha koll på allt, få reda på så mycket information som möjligt och inte missa något vittne eller någon skadad.

Det är tur att David Hedlund inte körde bil på riktigt på torsdagsmorgonen. – Jag blåste positivt i alkotestet, säger han och berättar att han kollade fotboll på krogen kvällen innan. I övningen spelar han den påtände småtjuven som krockar. Livrädd flyr han från platsen. Det är då polishunden Dexter och hundföraren Ronny Johansson kommer in i bilden. Det tar bara tio minuter för hunden att lukta sig från olyckplatsen till tjuvens gömställe vid sjön. – Jag stod i ett sådant läge att jag var tvungen att ge mig till känna för att hunden inte skulle gå till attack. Det kändes lite jobbigt när han släpptes lös, säger David Hedlund. Han har lärt sig en viktig sak av övningen: – Man ska ju inte vara hundrädd om man ska begå brott.

I bilen med stöldgodset sitter en tjej med blod i hela ansiktet. Vid krocken hade hon inget bälte. Hon har skadats allvarligt i både nacke och rygg och näsan är krossad efter att ansiktet har flugit in i framrutan. En kort stund senare står tjejen, Elina Tenland, en bit bort och skrattar. Hon är elev på folkhögskolan. – Jag blev tillfrågad av en lärare om att vara med och jag såg det som en rolig upplevelse. Och så ville jag hjälpa till så att det blir en bra övning, säger hon. Hon berättar att inget blev lämnat åt slumpen. – Det kändes väldigt verkligt.