”Malmö är inne på en farlig väg”

Folkpartiet har i valrörelsen anklagats för att driva en integrationspolitik som går Sverigedemokraterna till mötes. Enligt Vänsterpartiets ledare Lars Ohly fiskar Jan Björklund ”i grumliga vatten”.

När Sydsvenskan samtalar med Björklund på skolinvigning i Landskrona – en ort där både SD och FP är starka – är han tydlig med att hans tankar om en åtstramning av svensk flyktingpolitik inte har med Sverigedemokraterna att göra.

Han ser det mer som en logisk självklarhet att Sverige skärper asylreglerna i ett läge när Europa är på väg mot en harmonisering av flyktingpolitiken.

– Sverige är ett av de länder med den öppnaste attityden mot asylinvandring. Andra länder är strängare. En gemensam linje hamnar någonstans mittemellan. Det ger Sverige en stramare syn.

Hur kan ett traditionellt flyktingvänligt parti som Folkpartiet försvara en åtstramning?

– För att det totalt sett blir bättre för asylsökande och flyktingar i Europa. Det finns EU-länder som är väldigt stränga och som motarbetar rörlighet över gränserna. Då blir det ändå bättre i Europa än läget idag.

Är du ute efter Sverigedemokraternas väljare när du talar om burkaförbud, krav på språktest och nu om asyl?

– Nej. Men om vi som är ansvariga i de befintliga riksdagspartierna inte vågar diskutera integrationspolitik utan att mötas av de mest absurda anklagelser öppnar vi för extremism. Jag har länge diskuterat skolproblem i syfte att förbättra skolan. Vi måste på ett avspänt sätt också kunna diskutera integrationspolitikens styrkor och svagheter. Annars upplever människor att vi inte vågar prata om invandringsfrågor. Det skulle stärka extremismen.

Folkpartiet drev 2003 igenom en flyktingamnesti. Varför tror du inte på en amnesti idag för dem som håller sig gömda i Sverige?

– Det är fel tänkt. Den reglerade invandringen upphör om de som avvisas ändå får stanna. Det vore en olycklig signal. När vi för sju år sedan gick över till migrationsdomstolar fanns det goda argument för att inte föra alla asylsökande till de nya domstolarna. Nu när vi har ett mer rättssäkert system saknas det skäl för en amnesti.

FP-ledaren Bengt Westerberg reste sig från soffan och gick när Ny demokrati kom in i riksdagen 1991, men var med om att bilda regering med deras stöd. Kan du hamna i samma sits med Sverigedemokraterna?

– En sådan situation kommer inte att uppstå. Mona Sahlin har ju sagt att hon i ett läge där de borgerliga får mer stöd än de rödgröna tänker acceptera att nuvarande regering sitter kvar. Vi har i alliansen sagt att vi inte är beredda att göra några politiska överenskommelser med Sverigedemokraterna. Vårt huvudalternativ är att vinna väljarstöd för att fortsätta som majoritetsregering.

Vad händer om SD blir vågmästare och det rödgröna blocket är störst?

– Fredrik Reinfeldt har gett besked: då avgår regeringen. I så fall kan den borgerliga alliansen inte regera Sverige. 1991 gav de borgerliga partierna lite olika besked. Den här gången ger vi ett gemensamt besked.

I så fall kan ju S och MP bjuda in FP i en regering?

– Bjuda in får de göra, men vårt svar blir ett tydligt nej.

Även om du erbjuds bli finansminister?

– Det är politikens innehåll som är centralt, inte ministerposter. Vi står för långt ifrån varandra.

Många nya friskolor beskrivs som flumskolor. Håller du med?

– En del av den pedagogik som går ut på att elever ska jobba självständigt finns det risker med. Det kan man kalla flummiga metoder. Ibland fungerar det, ibland inte. När elever ska söka kunskap själva måste de vara väldigt mogna och ansvarstagande. Alla elever är inte det. Risken är att det finns elever som inte alls hänger med.

Vad vill du göra åt sådana flumskolor?

– De bör inte välja metoder som leder till att stora grupper av elever slås ut. Jag är själv en stark förespråkare av katederundervisning.

Malmö har infört ett system där 3 200 elever satt betyg på sina lärare. Är det bra?

– Inte alls. Jag är bekymrad, särskilt över tanken på att ett sådant betygssystem ska bilda underlag för lönesättning. Malmö är inne på en farlig väg och riskerar att sänka läraryrket fullständigt. Det finns inga andra områden på svensk arbetsmarknad där medarbetarna sätter chefens lön.

Vad är felet med lärarbetyg?

– Att vara lärare är att ibland hamna i konfrontation med elever. Läraren sätter betyg, ger läxor, säger åt elever på skarpen, ringer hem till föräldrarna. En lärare måste göra saker som elever kanske inte tycker om. Om eleverna kan hämnas genom att vara med och bestämma lönen kan det skapa lärare som är rädda att ta konflikter.

Kan en enskild elev verkligen få så stort genomslag i lönesättningen?

– Risken finns. Det här handlar om en populism som flera kommuner står för. Malmö och Ilmar Reepalu var först, Göteborg och Sollentuna tycks följa efter. De riskerar att sänka läraryrkets status.

– Jag vill nu ge Skolinspektionen i uppdrag att granska hur löner bestäms i kommunerna och på enskilda skolor. Skolinspektionen ska ha rätt att stoppa lönesättningsmodeller som kan skapa betygsinflation eller på annat sätt sätta läraren i beroendeställning gentemot eleverna.

Hur vill du höja läraryrkets status?

– Anställningsvillkor och lön är centralt. Men kommunaliseringen har varit bedrövlig för lärarna. Kommunförbundet har medverkat till att sänka statusen på lärarkåren på ett sätt som är olyckligt för Sverige. Ilmar Reepalu ledde under åtta år som ordförande i Kommunförbundet en process för att devalvera läraryrkets status. Han tvingade då lärarna att jobba mer för relativt lägre lön. Det sänkte läraryrkets status.

Vad har du själv gjort för att höja lärarnas löner?

– När jag var skolborgarråd i Stockholm höjde vi lönerna långt utöver vad avtalet krävde.

Och som minister?

– Höjer kraven på lärare – för att bli lärare och för att ta examen. Vi inför lärarlegitimation. En kommun ska inte kunna fastanställa obehöriga lärare. Man ska ha lärarlegitimation för att få fast jobb och sätta betyg. På sikt bör vi också återförstatliga skolan.

Många centerpartister tror inte på ny kärnkraft i Sverige eftersom regeringen gjort det dyrare att bygga. Och så finns det miljöpartister som hävdar att kraftbolagen ändå står i kö för att bygga nytt. Vem har rätt?

– Det är lönsamt att bygga kärnkraftverk. Det ser vi i Finland. Där har det blivit dyrare att bygga och det tar längre tid. Men ändå planerar finländarna för ytterligare två nya verk. Eftersom vi har en gemensam elmarknad i Norden är det naturligtvis lönsamt att bygga i Sverige också.

När och var byggs nya verk?

– Vattenfall bör under de närmaste åren komma igång med en eller två nya reaktorer i Ringhals. Kanske kan Eon börja planera för att ersätta Oskarshamn 1 med en ny reaktor. Kraftbolagen avgör detta själva, men intresse finns. Vinner vi valet kan kraftbolagen lita på stabila spelregler.

Är det kört med kärnkraft i Barsebäck?

– För min del hade jag gärna byggt nytt där, men Centern blockerade det i den överenskommelse vi gjort i alliansen.

Så du hade gärna tagit en fight med danskarna?

– Danskarna krävde att Barsebäck skulle stänga. Själva säljer de kolkraft för glatta livet. När danskarna drev fram en avveckling av Barsebäck ökade vi utsläppen av koldioxid i Norden. Det är ologiskt att de kritiserar vår klimatrena kärnkraft.

Är det rimligt att flygresan Malmö–Stockholm är billigare än samma sträcka med tåg?

– Det avgör marknaden. Vi har inga planer på att införa en inrikes flygskatt. Prisskillnaderna beror på investeringskostnaderna. Järnväg är otroligt dyrt. Och ändå belägger vi flyget med straffavgifter och ger järnvägen stora subventioner.

Kan det någonsin bli ekonomiskt försvarbart att bygga höghastighetståg i Sverige?

– Det beror på om vi ser till företags- eller samhällsekonomi. Det handlar inte bara om att få in biljettintäkter som täcker kostnaderna. Det handlar också om en långsiktig tillväxtstrategi för att skapa dynamik och samhällsekonomiska effekter.

Är Ryssland ett hot mot Sverige?

– Inte idag, men Ryssland rustar upp sin krigsmakt på ett sätt som vi inte sett sedan Berlinmurens fall. De genomför de största övningarna sedan Sovjetunionens dagar. Ryssland har ett aggressivt maktspråk mot en del av sina grannar. I ett kommande försvarsbeslut bör vi ta hänsyn till att vår säkerhetspolitiska situation förändras. Vi måste stärka försvaret av Sverige.

Vad kostar det?

– Det beror på hur vi gör det. En del förstärkningar kan göras inom dagens ramar. Men det var ett stort misstag att avmilitarisera Gotland. Ett oförsvarat Gotland är lätt att inta. Ett Gotland som är intaget av någon annan är omöjligt för Sverige att återta. Därför bör vi återupprätta Gotlandsbrigaden och ha en permanent militär närvaro på Gotland.