"Vi blir en garant att Sverige inte går mot ett tvåpartisystem"

Text: Erik Magnusson
Publicerad 8 september 2010 11.27 Uppdaterad 8 september 2010 11.27
Större eller mindre text

Val.
Sveriges nya flyktingpolitik har misslyckats. Därför bör en ny regering utfärda en amnesti för alla gömda flyktingar i väntan på nya generösare asyllagar. Det anser Lars Ohly (V), som förgäves försökt få in förslaget i ett rödgrönt valmanifest.

De tre oppositionspartierna har i arbetet med ett gemensamt valmanifest brottats med ett dussintal svåra politiska knutar. Lars Ohly har inte velat gå med på Miljöpartiets krav på att återinföra friåret. Mona Sahlin har vägrat godta V:s och MP:s krav på en allmän flyktingamnesti.

Samtidigt som Miljöpartiet släppt sitt krav på att alla gömda flyktingar ska få stanna i Sverige fortsätter Lars Ohly att bilda opinion för förslaget.

– Det är svårt för Socialdemokraterna att gå med på en flyktingamnesti. Än har vi inte lyckats få dem att ge sig. Men vi fortsätter att driva frågan, säger Lars Ohly.

Vilket besked kan du därmed ge de gömda flyktingarna?

– Att det inte finns någon överenskommelse om amnesti inom det rödgröna samarbetet.

Är beskedet att de måste fortsätta gömma sig?

– Ja, det är det besked de lever med idag. Det finns inget löfte från de rödgröna om att det ska ändras. Men Vänsterpartiets löfte är att vi inte slutar att försöka övertyga Socialdemokraterna.

Var den tidigare flyktingamnestin 2003 så lyckad?

– Den utfärdades när vi gick över till ett nytt rättssystem. Vi kopplar även dagens problem i migrationspolitiken till att vi måste byta system. Ändringen blev inte vad vi önskade. Jag var själv med i diskussionerna om ett rättssäkrare asylsystem med fyra nya migrationsdomstolar. Sverige skulle bättre leva upp till internationella konventioner. Men vi ser att människor som rimligtvis bör få stanna i Sverige utvisas. Domstolarna anser till exempel att det inte råder krig i Afghanistan och att det går att leva som homosexuell i Iran. Det är ovärdigt.

Så du vill skrota migrationsdomstolarna?

– Nja, det som behövs är snarare rättssäkrare lagar. Det innebär sannolikt att fler asylsökande får stanna. Det vill jag inte göra av generositet utan därför att det finns internationella konventioner som Sverige måste följa.

Regeringen Reinfeldt har sänkt skatterna med 100 miljarder kronor. Ni rödgröna godtar 60–70 av dem. Klarar den välfärd du vill uppnå en så kraftig sänkning?

– Vi ser problem i välfärden. Den har i högsta grad blivit sämre. I Vänsterpartiets budgetförslag i våras ville vi höja skatterna med 55 miljarder. Mer än hälften av det har vi rödgröna enats om. Det finns skattesänkningar som varit godtagbara för oss. Och några som vi med enkla justeringar kan få en bra fördelningspolitisk profil på.

Det är inte så ofta man hör dig välkomna sänkt skatt. Kan du ge exempel på en bra skattesänkning?

– Vi har faktiskt egna förslag. Vi vill sänka skatten på hyreshus och för studentrum. Skattesystemet ska ständigt vara föränderligt.

Kan du ge ett exempel på en bra borgerlig skattesänkning?

– De har ... Nej ... Det kan jag faktiskt inte. Några har vi accepterat. Men det betyder inte att de är bra. Bäst vore om regeringen höjt grundavdraget i stället för att sänka inkomstskatterna procentuellt. Det gav mest till dem som har mest i plånboken. Men vi har accepterat stora delar av jobbskatteavdraget. Problemet är att det varit orättvist utformat och att pensionärer, arbetslösa, föräldralediga och sjuka fått högre skatt än löntagare.

Ni rödgröna har enats om skattetrycket för 2011–2012. Hur blir det därefter?

– Därefter ska vi fortsätta bygga ut välfärden. Vi ska inte hamna i ett läge där Sverige får större underskott för att vi har dålig kontroll på statens finanser. Det undviker vi om vi får in mer pengar genom att bekämpa arbetslösheten. I så fall ökar statens och kommunernas skatteintäkter. Då kan vi genomföra reformer utan att höja några skatter.

Betalar de som är rika i Sverige för lite skatt?

– Generellt ja. Jag läste att miljardären Fredrik Lundberg tjänat tiotals miljoner på skattesänkningar. Det var inte honom jag tyckte mest synd om när jag gick in i politiken. Men vi ska inte ha ett skattesystem med pomperipossaeffekter eller orimliga skattenivåer.

Vill du ha skatt på förmögna eller förmögenhetsskatt?

– Det där är en lek med ord. Men vi rödgröna är ense om en skatt på förmögna. Det är svårt att se det som något annat än förmögenhetsskatt. Att det står som det gör beror på att Miljöpartiet har problem med begreppet förmögenhetsskatt. Om MP för fram en bra skatt som bara tas ut av förmögna och inte innefattar fastigheter tänker jag lyssna. Men jag tror vi enas om en förmögenhetsskatt.

MP fruktar en skatteflykt, att det riskvilliga kapitalet inte kommer hem till Sverige. Ser du den risken?

– Nej, vi har under lång tid haft förmögenhetsskatt i Sverige. Den lade inte band på utveckling och tillväxt. Det finns alltid rika personer som försöker skifta skattebas. Därför är det svårt att hitta en förmögenhetsskatt som inte omfattar fastigheter. Det gör det lättare att få in de pengar vi beslutat oss för att ta in.

Du var med om att avskaffa arvsskatten. Ångrar du det idag?

– Det var inget radikalt och framsynt beslut. Det sticker i ögonen att människor som inte gjort ett handtag i hela sitt liv får del av stora förmögenheter utan att någon del går till välfärd. Men vi var med om att ta bort skatten och det är svårt att införa den igen. Det är inget vi driver.

Om du träffar en främlingsfientlig väljare som tvekar mellanSverigedemokraterna och säg Folkpartiet, hur råder du honom att rösta?

– Jag kan nog inte övertyga en sådan person i någon riktning. Det finns inte utrymme för ens ett lillfinger av förståelse. Men jag förstår att människor befinner sig mitt i det val du beskriver. Det är Folkpartiets stora problem, att partiet fiskar i grumliga vatten.

På vilket sätt anser du att Folkpartiet är främlingsfientligt?

– Det sade jag inte. Jag sade att de fiskar i grumliga vatten. De har på flera områden, med krav på burkaförbud, att nyanlända invandrare inte ska få full föräldraledighet, på språktest, bejakat en kritik som bygger på främlingsfientlighet. Vi måste stå emot och visa att Sverigedemokraterna har fel.

Du ser inte Folkpartiets linje som ett försök att försvaga Sverigedemokraterna?

– Nej, det håller inte. Jag möter Sverigedemokraternas väljare. De har ofta en berättigad oro kring välfärdssystemen. Samhället finns inte där när de behöver det. Och så skyller de på invandrarna. Men felet är att sänkta skatter har lett till sämre välfärd för alla.

I en stad som Malmö finns problem med kriminella ungdomsgäng. Det är rån och eldstrider, bussar beskjuts. Vad vill du göra åt det?

– Människor måste känna sig trygga i sin stad. Ibland är det motiverat med en ökad polisiär närvaro. Men i längden är det ingen lösning. På sikt är det viktigare med fritidsgårdar, meningsfull verksamhet och möjlighet att påverka. Vi kommer inte åt problemen om vi inte ger ungdomar framtidshopp.

I december tar riksdagen beslut om Sveriges trupp i Afghanistan. Hur bör beslutet bli?

– Om Vänsterpartiet får bestämma påbörjar vi avvecklingen direkt. Det kan ta ett år. Det kan leda till att den siste svenske soldaten lämnar Afghanistan i december 2011. Det kan dock finnas svenskar kvar för att utbilda afghanska soldater.

Vad händer med Afghanistans kvinnor om talibanerna får fria händer?

– De får inte fria händer. Kvinnor och flickor i Afghanistan ska känna att det finns utveckling och trygghet, att det finns sjukvård och vägar och att det civila samhällets strukturer byggs ut. Den afghanska armén måste kunna upprätthålla ordningen. Dagens militära insatser leder fel. De ökar fanatismen och extremismen.

Måste du tona ner din EU-kritik om du blir minister?

– Jag tänker vara tydlig med att det bör finnas andra vägar för samarbete i Europa än en överstatlig union. Men om jag sitter med i EU:s ministerråd tänker jag inte vara tyst. Då gäller det att försvara svenska löntagares intressen, kvinnors intressen och en radikal miljöpolitik.

Är du intresserad av att bli EU-minister?

– Det låter bra! Det har jag inte tänkt på! Det har spekulerats om nästan alla ministerposter, men inte just EU-minister. Jag får nog fundera om ...

Miljöpartiet sägs snegla på Centerns ministerposter. Ni vill kanske överta Folkpartiets?

– Det är ju skola, utbildning, integration och jämställdhet. Och så EU. Ja, varför inte? Annars har jag sagt att jag vill bli hundminister. I så fall ska jag se till att det inte blir något förbud för kamphundar som Mats Odell vill. Jag har själv en staffordshire bullterrier. Och han är den snällaste som finns!

Vad blir Vänsterpartiets roll i en eventuell rödgrön regering?

– Vi blir en garant för att Sverige inte går mot ett tvåpartisystem. Vi ska se till att vi inte blir socialdemokrater eller miljöpartister. Vi står upp för välfärd, jämställdhet och rättvisa. Det är vår uppgift som vänsterpartister att vara tydliga i frågor där vi har andra uppfattningar.

Läsarfrågan:

Åsa Karlsson: Tror du att kommunismen någon gång någonstans är praktiskt genomförbar, med tanke på hur det blivit i de länder som infört den?
Lars Ohly: Nej, men det finns egentligen ingen anledning för mig att svara på en sådan fråga. Kommunism är ett begrepp som ledde fel. Våra politiska motståndare vill gärna fortsätta att föra en sådan diskussion. De vill förknippa oss med något vi sedan länge lämnat och som vi är starkt kritiska till. Vi vill skapa ett samhälle där man omfördelar från dem som har mycket till dem som har lite. Samtidigt vill vi stärka demokratin. Det är min samhällsvision. Den hämtar inte inspiration från misslyckade experiment i historien.
Vill du ställa en fråga till Jan Björklund (FP) eller Jimmie Åkesson (SD)? Skriv till interaktivitetsredaktör teresa.lindstedt@sydsvenskan.se, märk mejlet med partiledarens namn som ämne. Sydsvenskan väljer en av frågorna.

Lars-Magnus Harald Christoffer Ohly

Född: 13 januari 1957 i Spånga.
Familj: Sambon Åsa (Hagelstedt). Dottern Felicia, 21, sonen Max, 19.
Bor: I lägenhet i Stockholm.
Politisk karriär:
1970: Går som 13-åring med i FPU.
1976: Tar jobb på SJ, först som spärrvakt, sedan tågvakt. Blir sedermera tågmästare (konduktör) och fackligt aktiv i Seko.
1978: Går med i Kommunistisk ungdom.
1979. Medlem i Vänsterpartiet kommunisterna.
1987: Ersättare i partistyrelsen.
1994: Blir partisekreterare.
1998: Väljs in i riksdagen.
2004. Blir partiledare efter Gudrun Schyman.
2005. Slutar kallar sig kommunist.

3 FRÅGOR
...som Lars Ohly driver i valrörelsen
1 "Håll ihop". Ökade satsningar på välfärden, dvs sjukvård, skola och omsorg (för äldre, barn och handikappade). Bättre a-kassa och sjukpeng.
2 Ökad jämställdhet. Sex timmars arbetsdag, delad föräldraledighet, rätt till fasta jobb.
3 Ökad integritet. Nej till FRA-lagen, nej till Ipred-lagen, nej till buggning.

Tidigare artiklar om valet samlas på sydsvenskan.se/val2010

Större eller mindre text



1 läsare har reagerat på denna artikel

0% är glada

0% är likgiltiga

0% är nyfikna

100% är arga


Hur reagerar du på ""Vi blir en garant att Sverige inte går mot ett tvåpartisystem""?
Artiklar som berör detta

PARTILEDARINTERVJUER

Mest läst på Val
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu