Tung dom höjer krav på funktionshinder
I februari i år konstaterade Högsta förvaltningsdomstolen att en sjukdomsdrabbad trelleborgskvinna inte tillhörde någon av LSS-lagens personkretsar. Anledningen var att hennes funktionshinder inte uppfyllde lagens alla fyra kriterier. Därför kunde hon heller inte få möjligheten till assistans prövad av kommunen.
Domen i det fallet är nu vägledande när kommunens LSS-handläggare ska avgöra personkretsbedömning. Christine Dahlberg är enhetschef för myndighetsenheten på socialförvaltningen. Hon menar att domen, och kraven på att lagens alla fyra kriterier måste vara uppfyllda, kan resultera i andra och hårdare bedömningar än tidigare.
– Högsta förvaltningsrätten blir vägledande för oss i vårt dagliga arbete och ger en vägvisning om hur de anser att lagen ska tolkas. Samtidigt gör man alltid en sammantagen bedömning i varje enskilt fall, säger hon
TA känner till tre fall där assistanstimmar har dragits in. Kan domen innebära att personer som tidigare tillhört en personkrets enligt LSS inte längre gör det?
– Inte per automatik. En LSS- utredning görs alltid i två steg. Först prövas om personen tillhör personkretsen, om den sökande inte bedöms göra detta kan sökande ej beviljas insatser enligt LSS. Beslut om personkretstillhörighet och rätt till personlig assistans är en samlad bedömning utifrån läkarintyg, ADL-status, hjälpbehov och den sökandes begränsningar av sitt funktionshinder, säger Christine Dahlberg.
Kan domen påverka andra kommuners bedömningar om vem som tillhör personkretsarna i LSS?
–Jag vill betona att domen inte tar ställning till rätt till assistans utan om personen bedöms tillhöra personkretsen. Domar i Högsta Förvaltningsrätten är prejudicerande, varje enskild kommun har att hålla sig uppdaterade på detta område och därefter förhålla sig till dessa domar.
Kommunen står alltid för de 20 första assistanstimmarna. I de fall Försäkringskassan beviljat fler timmar än så bekostas överskjutande timmar av dem.
Beslutet om assistanstimmar löper på en viss tid. När tiden gått ut omprövas beslutet.
– Är man missnöjd med ett beslut och överklagar detta går detta först tillbaka till den som fattat ursprungsbeslutet. Denne ska då ta ställning till om man ska vidhålla beslut eller ompröva om nya uppgifter kommit in. Vidhåller handläggaren sitt beslut går överklagan vidare till Förvaltningsrätten. Prövningstillstånd måste lämnas för att ärende ska tas upp i kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen, säger Christine Dahlberg.
Hur vanligt är att det att personkretsbeslut överklagas?
– Det kan jag inte säga på rak arm. Men det förekommer.
Ärendet som prövades av Högsta förvaltningsdomstolen gällde en blodproppsdrabbad kvinna från Trelleborg. Socialförvaltningen bedömde att hon inte hade så omfattande funktionshinder att hon kunde räknas till någon av personkretsarna i LSS-lagstiftningen. Därför kunde hon heller inte få sin möjlighet till personlig assistans prövad. Fallet drevs via förvaltningsdomstolen och kammarrätten till Högsta förvaltningsdomstolen av kvinnans make. Väl där gick rätten på kommunens linje.
